Ny rapport om civilianisering av polisen

BildMattias Persson

Ulrika Haake har tillsammans med Ola Lindberg, Oscar Rantatalo, Cassandra Poikela och Alva Lindholm skrivit rapporten "Civilianisering av polisen: forskning om genus, status och professionsgränser inom den brottsutredande verksamheten i Sverige" i Pedagogiska institutionens egen rapportserie.

Vad är de huvudsakliga resultaten eller insikterna från rapporten?

Ulrika Haake, professor i pedagogik, berättar om rapporten "Civilianisering av polisen: forskning om genus, status och professionsgränser inom den brottsutredande verksamheten i Sverige".

BildMattias Pettersson

Det vi har kunnat skapa kunskap om är de komplexa dynamiker och utmaningar som civila brottsutredare möter inom polisorganisationen. Vår forskning gör det tydligt att en förståelse för kön, yrkesidentitet och organisatorisk struktur spelar en central roll i hur civila brottsutredare integreras och erkänns inom arbetsgruppen. Vi har också kunnat visa att hur gränser mellan de civila och polisiära utredarna upprätthålls/försvaras eller överbryggas/förändras varierar stort över landet. Det går därmed att göra mer för att inkludera civilanställda än vad som är fallet på många ställen runt om i landet.

Hur bidrar den här forskningen till förståelsen av civilianisering inom polisen?

Denna forskning bidrar med en fördjupad förståelse för hur den ökade andelen civila (och kvinnliga) brottsutredare påverkar yrkespraktiken. Det handlar om:

• Civila kvinnors upplevelser av inkludering/exkludering på arbetsplatsen
• Civila brottsutredares status, roller och kompetenser
• Gränser och gränsdragningar mellan poliser och civila i brottsutredning och hur dessa arbetas med
• Karriärmöjligheter för civila inom polisen
• Materiella symboler och symbolhandlingars betydelse för deltagande i yrkespraktiken
• Hur feminina och akademiska symboler utmanar den maskulina polisgemenskapen

Vilka utmaningar eller problem belyser rapporten inom dagens brottsutredande polisarbete?

För det första möter civila utmaningar kring legitimitet och lagreglerade uppgifter såsom användning av våld och tvång, då de saknar polisauktoritet. För det andra består denna grupp civila huvudsakligen av kvinnor som gör inträde i en historiskt manligt präglad organisation. För det tredje har många av de civila ofta en akademisk bakgrund med specialiserade kunskaper som bidrar till utredningsarbetet, vilket skiljer dem från den traditionella polisprofilen i termer av utbildningsnivå och kompetens. För att brottsutredningsverksamheten ska fungera optimalt är det viktigt att mottagandet, introducerandet och inkluderandet av dessa nya civilanställda fungerar bra. Tidigare studier och utvärderingar visar dock att så ofta inte är fallet, utan att konflikter och friktioner uppstår när verksamhetens könssammansättning och yrkesbakgrund förändras.

Hur kan den här forskningen påverka eller förbättra polisens arbetsmetoder?

Projektets resultat kan användas för att stödja Polismyndighetens arbete med att minska hinder och barriärer för civilanställda och förändra den kultur som i vissa fall nedvärderar civila brottsutredare. Känslan av att vara en outsider behöver åtgärdas och omvandlas till en styrka som visar de civila brottsutredarnas roll i brottsutredningsarbetet genom att de bidrar med andra, värdefulla, färdigheter, yrkesbakgrunder och erfarenheter än de rent polisiära. Även hur introduktionen av civilanställda i brottsutredning går till har vi visat behöver förbättras.

Vilka är de praktiska rekommendationerna som kan tillämpas inom polismyndigheten baserat på denna forskning?

Genom att ta vara på de insikter som erbjuds i rapporten är vår förhoppning att polisorganisationen på ett bättre och mer insiktsfullt sätt ska kunna arbeta aktivt för att främja en mer effektiv, attraktiv, inkluderande och stödjande brottsutredande arbetsmiljö.