NYHET
Analys av så kallat budbärar-RNA i lymfkörtlarna kan vara ett nytt hjälpmedel för att bedöma farligheten hos tumörer i tjocktarmen och ändtarmen, skriver Lina Ohlsson i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 9 december.
Tarmcancer av den här typen är ett stort folkhälsoproblem, särskilt i västvärlden. I Sverige insjuknar cirka 6 000 personer varje år, varav nära hälften avlider i sin sjukdom. Kirurgisk behandling innebär att operera bort en del av tarmen och de dränerande lymfkörtlarna. Patienter med tumörspridning till lymfkörtlarna löper större risk för återfall och att kunna spåra tumörceller i lymfkörtlarna anses därför vara den viktigaste faktorn för att rätt bedöma återfallsrisken och därmed kunna välja efterbehandling och uppföljningsstrategi.
För att påvisa tumörceller i lymfkörtlarna används rutinmässigt en mikroskopisk metod som har klara begränsningar. Målet med avhandlingen var att utveckla en metod som kan dels upptäcka tumörceller, dels gradera deras farlighet. Resultaten visar av bestämning av vissa ämnen, biomarkörer, via en molekylärbiologisk metod som kan spåra budbärar-RNA (mRNA) med mycket hög känslighet är ett intressant alternativ. Metoden kallas ”kvantitativ realtid-RT-PCR”. Tre biomarkörer analyserades: Carcinoembryonalt antigen (CEA), som ger ett mått på antalet tumörceller i körteln och visar att tumörcellerna kommer från tjocktarmen; kallikrein 6 (KLK6), som visat sig markera särskilt aggressiva tumörceller; samt mucin 2 (MUC2), som visar att tumörcellerna är mindre farliga.
I utvärderingen av den nya metoden analyserades ett stort kliniskt material med fler än 600 lymfkörtlar från 160 patienter med tjock- eller ändtarmscancer och 20 friska kontroller. Patienter som med rutinmetoden hade bedömts vara fria från tumörceller i sina lymfkörtlar visade sig ändå ha sådana, ofta i stora mängder, när de undersöktes med den nya molekylärbiologiska metoden. Flera av dem avled senare i sin cancer, kanske för att de inte fått någon behandling efter operationen vilket de skulle ha fått om mRNA-analys av biomarkörerna hade använts. Skillnaden i medelöverlevnad efter operation för patienter med CEA-negativa lymfkörtlar jämfört med patienter med CEA-positiva lymfkörtlar var ungefär sex år. Vidare framkom att även patienter med få, men KLK6-positiva tumörceller i lymfkörtlarna hade dålig prognos. Höga nivåer av MUC2 i relation till mängden tumörceller visade sig däremot ha en skyddande effekt och kunde kopplas till en god prognos. Nu planeras en nationell studie för att undersöka den här metodens användbarhet i praktisk sjukvård.
Lina Ohlsson är doktorand i immunologi vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, där hon kan nås på tel. 090-7852345 e-post lina.ohlsson@climi.umu.se
Fredagen den 9 december försvarar Lina Ohlsson, Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln den svenska titeln Användbarhet av biomarkör-mRNA för stadieindelning och prognos vid kolorektalcancer (Engelsk titel: Biomarker mRNAs for staging and prognosis of colorectal cancer).Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal A103 (Astrid Fagraeus-salen), NUS. Fakultetsopponent är professor John Shively, Duarte, CA, USA.
