NYHET Vad tänker du på när du hör någon säga ”en samisk kvinna”? Är det en banktjänsteman, polis eller politiker? Eller tänker du dig en koltklädd dam med en ren vid sin sida och en lasso i handen?
Foto: Andreas Nilsson Historikern Anna-Lill Ledman undersöker i en ny avhandling hur samiska kvinnor har skildrats i svensk och samisk press mellan åren 1966 och 2006.
Äkta samer
Ledman visar med sin forskning hur bilden av samiska kvinnor är tydligt kopplad till hur samer definierades genom svensk samepolitik under början av 1900-talet. En ”äkta same” var en renskötande nomad med den fjällnära vildmarken som hemort. Trots att det passerat mer än 100 år sedan denna uppfattning etablerades, har föreställningen om det ”äkta” samiska levt vidare genom beskrivningar av samer i press, där stereotyper kring samiskhet är ständigt närvarande.
Historisk utveckling Genom att förklara framställningar av samiska kvinnor utifrån ett historiskt sammanhang visar Ledman hur framställningar i såväl samisk som svensk press kan relateras till de förändringar som skedde inom såväl svenskt som samiskt samhälle under tidsperioden. Jämställdhetsutveckling, rationaliseringssträvanden och förändrade förutsättningar på arbetsmarknaden var några av de faktorer som påverkade samiska kvinnors förutsättningar att vara verksamma inom eller utanför specifikt samiska sammanhang.
Undanskymda
Samiska kvinnor, som till en början framställdes som undanskymda objekt i pressen, fick med tiden alltmer framträdande positioner som aktiva och gränsöverskridande aktörer inom både svenskt som samiskt samhälle. Inte minst gällde detta den ökande tendensen att framställa kvinnor i anslutning till organisering och politik. Beskrivningar av kvinnors politiska engagemang ökade tydligt med tiden vilket bland annat visade sig genom kvinnors konstnärliga verksamheter, som många gånger var relaterade till ett tydligt politiskt innehåll. Ett av resultaten i Ledmans forskning handlar om hur den samiska etnopolitiska mobiliseringen, som vanligtvis beskrivits som ett framförallt manligt projekt, blir nyanserat när hon lyfter fram kvinnornas stora betydelse för opinionsbildning och kunskapsspridning inom svenskt och samiskt samhälle. Som källmaterial har Ledman använt sig av den samiska tidskriften Samefolket, samt av Vilhelmina samiska pressklippsarkiv - ett unikt pressmaterial där artiklar med samisk inriktning samlats från svenska tidningar och tidskrifter sedan 1966. Detta har kompletterats av intervjuer, där några av de samiska kvinnor som framträtt i pressmaterialen intervjuats kring sina erfarenheter av att bli representerade i medierna.
Disputationen äger rum den 27 april, kl. 10.00, Hörsal G, Humanisthuset, Umeå universitet. Opponent är Satu Gröndahl, docent, Hugo-Valentin Centrum, Uppsala universitet.
Kontaktuppgifter: Anna-Lill Ledman, institutionen för idé- och samhällstudier, CeSam/Vaartoe, Centrum för samisk forskning: anna-lill.ledman@historia.umu.se, tel. +46 90 7869943, +46 70 335 56 54
Redaktör: Per Melander