NYHET
För att förstå mänskligt beteende behöver vi erkänna det komplexa samspelet mellan biologi och kultur, inte betrakta dem som isolerade faktorer som studeras separat, menar Johan Örestig, en av författarna till en ny bok med titeln Evolutionsteori och människans natur.
Evolutionsteorin är en bro som länkar samman vetenskaperna om människans kultur och samhälle med genetik och hjärnforskning. Det är budskapet i en nyutkommen bok av Johan Örestig, fil. dr. i sociologi och lektor i pedagogik vid Umeå universitet, och Jonas Olofsson, docent och lektor i psykologi vid Stockholms universitet. Innehållet spänner över genetik, den sociala hjärnan och evolutionsteoretiskt grundad forskning om mänskligt beteende. Det handlar om fördomar, samarbete, maktförhållanden, stress, hälsa och livet i den moderna välfärdsstaten. Genom en rörelse mellan olika perspektivnivåer – gener, hjärna, individ, grupp och samhälle – vill författarna visa hur områden som alltför ofta behandlas fristående i själva verket är oupplösligt förenade.
– Under senare år har många titlar om evolutionsteorins plats i forskning om människors sociala beteende utkommit. Problemet är att dessa ofta är skrivna ur ett i huvudsak naturvetenskapligt perspektiv med svag koppling till aktuell samhälls- och beteendevetenskaplig forskning. Risken är därmed att den traditionella humanvetenskapliga uppdelningen mellan ”två kulturer”, där naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga/humanistiska perspektiv ställs emot varandra, återskapas snarare än utmanas. Vi har velat skriva en bok som fokuserar på hur sant tvärvetenskapliga perspektiv som utgår ifrån samspelet mellan evolutionära processer, gener och hjärna och människans socialitet kan öppna nya forskningsfält bortom dagens vetenskapliga arbetsdelning, säger Johan Örestig.
Boken ges ut av Natur & Kultur förlag och är skriven för studerande och forskare inom de många områden med människan som studieobjekt, såsom humaniora, pedagogik, medicin, beteende-, samhälls-och vårdvetenskap.