NYHET Artiklar om kultur samsas i en ny bok från institutionen för kultur- och medievetenskaper.
BildHanna Kalla
Alf Arvidsson, professor i etnologi, är redaktör för boken och medförfattare är Eva-Lena Bergström, Gustav Borsgård, Erik Edoff, Daniel Fredriksson, Anne Heith och Linnea Helmersson.
I boken presenteras bland annat forskning om kulturpolitik, musik, journalistik, samiskt och tornedalskt identitetskapande genom konstnärliga former och journalistisk framställning av museibesökande.
Boken är tänkt att vara en exempelsamling att tänka vidare ifrån inom kulturområdet och kulturforskningen.
Redaktören och etnologen Alf Arvidsson diskuterar den nya roll kommuner/städer fått som kulturpolitiska aktörer när kultur fått ny status som en drivkraft i samhället, och vilka konsekvenser det kan få i relationerna till olika invånar-grupper. Utgångspunkten är hur Umeå som europeisk kulturhuvudstad 2014 hanterade att planera och genomföra arrangemang och de åtaganden och förväntningar som då aktualiserades.
Eva-Lena Bergström, museologi, granskar hur pressen under det sena 1800-talet deltar i skapandet av museibesökandets praxis genom att beskriva utställningar i ord och bild.
Gustav Borsgård, litteraturvetenskap, granskar med hjälp av Pierre Bourdieus analysmodeller villkoren för oetablerade författare, med avstamp i den debatt om bokförlagens ansvar, kritikernas uppmärksamhet och littera-turutgivningens ekosystem som fördes sommaren 2015.
Erik Edoff, medie- och kommunikationsvetenskap, lyfter fram hur journalistiken och den lokala offentligheten under slutet av 1800-talet byggdes upp med den särskilda positionen korrespondent som en särskild nisch inom journalistiken i Stockholm, samtidigt som förmedling av nyheter från huvudstaden befästes som en angelägenhet i alla delar av riket och som ett argument för värdet av en lokalpress som situerade det lokala i nationella sammanhang.
Daniel Fredriksson, etnologi, diskuterar utifrån sin avhandling om hur musik organiseras kulturpolitiskt på regional nivå hur begreppet kvalitet används som tungt vägande argument samtidigt som det aldrig har någon fixerad betydelse.
Anne Heith, litteraturvetenskap, lyfter fram hur konstnärliga former är centrala i formering av samiska och tornedalska identiteter under senare delen av 1900-talet.
Linnea Helmersson, etnologi, presenterar hur svensk folkmusik och folkdans blivit arena för politisk aktivism vilket gjort folkmusiker och dansare till motaktivister i en diskursiv strid mellan nationalism och mångkulturalism.