Ny bok: Perspectives on Indigenous writing and literacies
NYHET
I anslutning till att 2019 är det internationella året för urfolksspråk, publiceras i dagarna en ny antologi: "Perspectives on Indigenous writing and literacies". Redaktörer för boken är professor Coppélie Cocq, tidigare Humlab, Umeå universitet och nu vid Helsingfors universitet och professor Kirk Sullivan, Institutionen för språkstudier, Umeå universitet.
Text: Per Melander
Kirk Sullivan är professor i lingvistik vid Institutionen för språkstudier.
BildMattias Pettersson
Kirk Sullivan berättar att boken är ett resultat av ett projekt finansierat av Vetenskapsrådet: "Literacy in Sapmi: multilingualism, revitalization and literacy development in the global north", som pågick mellan 2012-2015 och samarbetet med professor Nancy Hornberger, University of Pennsylvania, under hennes tid som gästprofessor vid Umeå universitet.
– Vi bjöd in ett brett spektrum av forskare för att bidra till boken, både vid projektets början och under det pågående arbetet. Detta eftersom nya teman växte fram från de redan accepterade förslagen och från de färdiga kapitlen. Och även som svar på responsen från bokens granskare, säger Kirk Sullivan och fortsätter:
– Resultatet är en bok som bidrar med mycket insikter, den är varierande och har många perspektiv på urfolksspråk; utifrån texter, litteratur och utbildning. Den omfattar fem geografiska områden: Europa, Nordamerika, Afrika, Sydamerika och Oceanien, plus nio enskilda länder.
Kirk Sullivan påpekar att Litum och Humlab – båda enheter vid Umu – har tillhandahållit forskningsmiljöer för projektet. Och att både universitetet i stort och Lärarhögskolan har bidragit med att finansiera forskningsbesök av författare till antologin. (Dean Sutherland vid University of Canterbury, NZ; Nancy Hornberger, University of Pennsylvania, USA och Shelley Stagg Peterson, University of Toronto, Kanada).
Här kan tillägas att Nancy Hornberger förra året utnämndes till en av tre hedersdoktorer vid humanistiska fakulteten.
Vad betyder det att 2019 är ett internationellt år för urfolksspråk?
– Året kommer att öka medvetenheten om dessa språk och förhoppningsvis dess synlighet i vårt visuella språkliga landskap. Det kommer också att hjälpa människor att förstå och uppskatta det viktiga bidrag urfolksspråk ger till vårt kulturlandskap.
– Det innebär också utmaningar, inte minst för Umeå universitet, eftersom vi har ett uppdrag att bedriva forskning och undervisning inom samiska språk. En annan aspekt är att det är en demokratisk fråga för urfolk att kunna få använda sitt eget språk.
Vad betyder Vetenskapsrådets bidrag i detta sammanhang?
– Utan forskningsbidraget och Lärarhögskolans stora satsning genom Litum, hade vi inte haft möjlighet att genomföra ett så stort forskningsprojekt om urfolksspråk och litteratur, skapa och stärka Umeå universitetets internationella nätverk inom området. Och genom stödet gavs vi också möjlighet att bjuda in ledande forskare att bidra till innehållet i boken.