NYHET Forskare vid Umeå universitet har analyserat samspelet mellan styrning, utvärdering och kunskap med empiriskt fokus på svensk högre utbildning. I boken berörs hur utvärdering och kvalitetssäkring har förändrats över tid och vilka de underliggande logikerna bakom dessa förändringar har varit.
Agneta Hult och Christina Segerholm, Pedagogiska institutionen
BildUlrika SahlénChristina Segerholm och Agneta Hult från Pedagogiska institutionen tillsammans med Joakim Lindgren och Linda Rönnberg från Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap samt Anders Olofsson från Utbildningsvetenskap vid Mittuniversitetet har under några år analyserat samspelet mellan styrning, utvärdering och kunskap med empiriskt fokus på svensk högre utbildning.
I boken berörs hur utvärdering och kvalitetssäkring har förändrats över tid och vilka de underliggande logikerna bakom dessa förändringar har varit. I boken beskrivs också de omfattande aktiviteter och relationer som länkar samman lärosäten, nationell politik och europeisk policy.
Bokens kapitel redovisar resultaten av omfattande empiriska studier för att ge läsaren en förståelse för det konkreta arbete som styrning av högre utbildning innebär. Boken ger röst åt aktörer på olika nivåer och positioner, som exempelvis arbetar på Utbildningsdepartementet, Universitetskanslersämbetet och vid landets olika lärosäten. Centrala teman är bland annat hur europeisk policy påverkat svensk högre utbildning, hur de svenska utvärderingssystemen byggts upp och förändrats över tid och hur utvärdering och kvalitetssäkring har hanterats av olika lärosäten. I boken undersöks också hur en framväxande grupp, de så kallade kvalokraterna, blir till nyckelaktörer för utvärderings- och kvalitetssäkringspolicy och praktik. Boken diskuterar avslutningsvis det expanderande utvärderingsmaskineriet i svensk högre utbildning och hur utvärderandets specifika egenskaper och praktiker aktiverar och premierar viss slags kunskap som sedan används i och för styrning av sektorn.
