NYHET
I en ny bok om medicin och de sju dödssynderna handlar det förutom om kroppar och själar även om läkarvetenskap och religion under medeltiden. Här analyseras materiella och naturalistiska förklaringar av mänskligt beteende genom de sju dödssynderna: högmod, avund, vrede, girighet, lättja, lust och frosseri. Författare är Virginia Langum, språkdocent, Umeå universistet och tillika Pro Futura Fellow vid Swedish Collegium for Advanced Study, Uppsala universitet.
– Trots att många bra studier visar på motsatsen, så återfinns fortfarande föreställningar om att den medeltida kyrkan kvävde vetenskapen, eller att religionen och vetenskapen var varandras fiender, säger Virginia Langum. – Dock visar den här boken att religiösa författare – båda teologer och präster – uttnyttjade idéer, bilder och praktiker från läkarvetenskapen. På motsvarande sätt erkände medicinska och kirurgiska författare värdet av religion för hälsa och de använde religiösa metaforer och idéer i sina texter.
För vem är boken skriven?
– Det finns ett växande intresse för relationen mellan läkarvetenskapen och det kulturella sammanhang som omger den – och då inte bara under medeltiden.
– Därför förväntar mig jag att den här boken kommer att tilltala akademiker även utanför medeltidsstudier, som inom idéhistoria, religion, litteraturvetenskap, ligvistik, psykologi och medicinsk humaniora. – Men jag hoppas också att nå en publik utanför akademin. Det har alltid funnits intresse och lockelse till de sju dödssynderna – många böcker, filmer och artiklar skrivs om dem varje år. Men det finns också intresse av läkarvetenskap och determinism. I vilken grad skapar våra kroppar våra föreställningar, känslor, och handlingar? I vilken grad avgör våra kroppar vem vi är?
Finns det något som har överraskat dig under arbetet med boken?
– Den här boken var mycket rolig att skriva. Inte bara på grund av de ofta besjälade bilderna och texterna som beskriver synderna, utan även för att det finns en fascinerande kontinuitet i vårt sätt att skylla på våra kroppar genom historien. En kollega och jag studerar för övrigt detta fenomen och relaterade historiska faktorer i masterskursen Att klandra kroppen.
Hur blev du intresserad av dessa ämnen?
– Min avhandling handlade om dygd. När jag forstatte min akademiska karriär vände jag mig till lasterna – det kändes som en naturlig utveckling.