NYHET I en ny antologi utgiven vid Umeå universitet undersöks och diskuteras hur historielärare tänker kring ämnets kunskapsanspråk; vad är det för typ av kunskap som förmedlas i ett historieklassrum?
Henrik Åström Elmersjö och Paul Zanazanian.
BildPer MelanderAntologin är en direkt konsekvens av ett symposium med ett 20-tal deltagare som hölls i Umeå hösten 2022
I många delar av världen har historieämnet ett dubbelt uppdrag i skolan: lärare förväntas förmedla kunskaper om det förflutna, men samtidigt också ge eleverna färdigheter att dekonstruera historia och tänka kritiskt. Det har visat sig att det kan vara svårt för lärare att kunskapsteoretiskt navigera dessa båda delar av sitt uppdrag.
I antologin Teachers and the epistemology of history (Palgrave Macmillan, 2024), redigerad av Henrik Åström Elmersjö, Umeå universitet och Paul Zanazanian, McGill Uniersity, Montreal, adresseras lärares förhållningssätt till kunskapsteoretiska frågor på både längden och bredden.
Antologin utgör en del av redovisningen av ett forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet om historielärares epistemologiska (kunskapsteoretiska) överväganden. Antologin är en direkt konsekvens av ett symposium med ett 20-tal deltagare som hölls i Umeå hösten 2022.
Totalt består antologin av 19 kapitel författade av forskare från tolv länder och fem kontinenter. Kapitlen i boken tar upp konceptuella och metodologiska problem i forskning om lärares epistemologiska överväganden, men också empiriska resultat angående lärares tendens att förhålla sig olika till epistemologiska spörsmål beroende på i vilken kontext de diskuterar dessa spörsmål.
Forskningsfältets tidigare iakttagna ”inkonsekvens” bland lärare i dessa frågor, kontextualiseras och problematiseras. Boken som helhet visar också på flera olika vägar framåt för forskningsfältet.
Boken är open access och kan laddas hem gratis från förlaget Palgrave Macmillan's hemsida
