NYHET - Ett av syftena med projektet var att ge inblickar i hur människor som är engagerade i sådana initiativ upplever det och hur det skapas mening kring såväl initiativ som kring läget på norrländska landsbygder, säger Anna Sofia Lundgren som både är redaktör och författare till ett av bokens kapitel.
Bild
– Boken heter Makt, moral, motstånd: Engagemang för norrländska landsbygder och är ett av resultaten av ett forskningsprojekt som handlade om olika typer av initiativ för landsbygder i norra Sverige, berättar Anna Sofia. Ett av syftena med projektet var att ge inblickar i hur människor som är engagerade i sådana initiativ upplever det och hur det skapas mening kring såväl initiativ som kring läget för norrländska landsbygder.
Boken är en antologi och består av åtta kapitel skrivna av sju etnologer och en kulturgeograf. De flesta bygger på etnografiskt material – intervjuer, observationer och textmaterial – och behandlar olika typer av initiativ. En del initiativ gällde protester mot gruvprospekteringar och gruvetableringar, och protester mot nedläggningar inom vården. Andra initiativ gällde försök att via digitala nätverkssajter skapa ny mening kring landsbygd, eller projekt för att skapa lokal synlighet och sätta regioner ”på kartan” för att locka till inflyttning och turism. Men det gällde också lokalt frivilligarbete och hur människor sätter detta i samband med en problematisk situation på många norrländska landsbygder.
– Människor vi pratade med återkom till vad de upplevde som en problematisk situation och de betonade ofta situationens orimlighet. Ordet ”moral” i bokens titel syftar just till detta – hur människor konstant är involverade i att rättfärdiga handlingar eller att bedöma handlingar som orättfärdiga. Vi har inte varit ute efter att definiera vad som är moraliskt eller att förklara vad moral är. Genom utsagor som ”Vad är ett människoliv värt?” eller om att ansvariga politiker ”borde skämmas”, eller när gruvbolag uppmanas att ”gräva i sina samveten” är människor involverade i förhandlingar om hur saker ska uppfattas.
– En annan sak som återkom i materialet var känslan av att inte räknas eller övertygelsen om att ansvaret för situationen låg på de individer som bor i en bygd. Även om inte alla använde ordet så snuddade människor ofta vid det som ibland benämns som urban norm, det vill säga att det finns en tendens att utgå från det urbana som en självklarhet. Då blir landsbygder direkt positionerade som ”det andra”, vare sig detta andra utgörs av idylliska eller dystopiska stereotyper.
Under den tid projektet pågått har det startat och pågått flera omtalade initiativ, inte minst Doroteaupproret, BB-ockupationen i Ådalen och protester mot gruvetablering på flera håll. Flera andra uppror och upprop har ägt rum i sociala medier.
– Bokens ämne är ju väldigt relevant i och med detta. Det känns viktigt att studera hur det skapas mening inte bara kring situationen i stort för norrländska landsbygder, utan också kring hur det känns att agera för att förbättra situationen. Att ”göra motstånd”, ”skapa alternativ” eller ”hjälpa till" kan låta som enkla och enhetliga praktiker, men det är de såklart inte. De är förbundna med processer som sträcker sig långt utanför de lokala platserna. Dessutom skapas hela tiden normer för hur saker ska eller inte ska göras, och för vilka som får och kanske inte får vara med.
Angelika Sjöstedt, Mittuniversitetet, angelika.sjostedt@miun.se
