Ny bok: Gabna sameby i förändringens tid 1890–1940

Framsidan på boken Gabna sameby i förändringens tid 1890-1940

BildOmslag av Gudrun Norstedt

Lars Petter Niia som var född och uppväxt i Gabna sameby, ägnade många år till att forska om samebyn och dess historia. Det rika materialet har nu sammanställts och ges ut i boken Gabna sameby i förändringens tid 1890–1940. Genom arkivhandlingar, intervjuer och ett rikt bildmaterial skildrar boken Gabna samebys historia under en period på 50 år kring förra sekelskiftet, en förändringens tid då malmbanan byggdes och Kiruna stad växte fram.

– När Lars Petter Niia erbjöd oss på Várdduo materialet insåg vi snabbt hur gediget och värdefullt det var och att vi hade en viktig uppgift i att se till att det tillgängliggjordes för såväl akademi som civilsamhälle, säger Christina Storm Mienna, föreståndare vid Várdduo – Centrum för samisk forskning. 

Det har varit mycket spännande att få sätta sig in i denna intressanta period i samebyns historia

Den tidsperiod som boken beskriver var händelserik och samebyn genomgick många förändringar och anpassningar.
 
– Boken tar sin början under 1890-talet då samerna bedrev en intensiv renskötsel. Hela familjerna flyttade med renarna under hela året och bodde i tältkåtor. Förutom ett fåtal nybyggare fanns ingen konkurrerande markanvändning. Omkring 1900 började brytningen i Kirunagruvan, ett samhälle växte fram och en järnväg drogs upp till Narvik. Allt detta låg mitt i samebyns område och påverkade renskötseln många sätt. 1940, vid slutet av den tid som boken täcker, levde de renskötande samerna ett helt annat liv än vad de gjort 1890, berättar bokens redaktör Gudrun Norstedt, forskare vid Várdduo – Centrum för samisk forskning.
 
– Det har varit mycket spännande att få sätta sig in i denna intressanta period i samebyns historia och förstå hur de renskötande samerna tagit sig an alla de utmaningar som uppstod i och med industrialiseringen av deras traditionella marker, fortsätter hon.