NYHET I den nya boken ”De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna” medverkar ett trettiotal forskare som belyser olika aspekter av kyrkans verksamhet bland samerna, från medeltiden fram till 1900-talet. Redaktörer för antologin är Daniel Lindmark, professor i kyrkohistoria, och Olle Sundström, docent i religionshistoria, båda vid institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet.
Boken är ett resultat av ”Svenska kyrkan och samerna – ett vitboksprojekt”. Projektet har tillkommit på samiskt önskemål och har i huvudsak finansierats av Svenska kyrkans forskningsenhet. Syftet med projektet har varit att ge en allsidig belysning av hur samerna och deras kultur påverkats av kyrkans verksamhet. Samtidigt skulle fokus ligga på det som varit problematiskt.
Projektledaren Daniel Lindmark berättar att intresset har varit stort från både samiskt och kyrkligt håll. Samtidigt menar han att det är tydligt att den så kallade vitboken även väcker ett bredare intresse, precis som det var med regeringens vitbok om övergrepp och kränkningar av romer som publicerades 2014. En förklaring menar han kan vara att vitböckerna aktualiserar en hoppingivande berättelse om möjligheten till upprättelse efter övergrepp och kränkningar.
– En ytterligare förklaring är att ärkebiskop Antje Jackelén i två debattartiklar på DN Debatt har krävt att också staten ska ta ansvar för sin koloniala relation till samerna. Därmed har vitboken om kyrkan och samerna fått ett stort symbolvärde. Den har uttryckligen framhållits som ett efterföljansvärt exempel, säger Daniel Lindmark.
Finns det något i det här arbetet som har överraskat dig?
– Den största positiva överraskningen är nog det intresse som vitboken har väckt, ända från första början. Uppmärksamheten från media har varit påtaglig, och jag har även inbjudits att berätta om vitboken i många kyrkliga sammanhang. Det som förvånade mig mest i fråga om vitbokens innehåll var nog att kyrkan genom enskilda prästers och lärares engagemang var så djupt involverad i de rasbiologiska undersökningarna.
Vad blir nästa steg för att försoningsprocessen ska komma vidare?
– Nästa steg blir att färdigställa en mer kortfattad bok där resultaten sammanfattas och presenteras för en bredare allmänhet. Tanken är att den boken ska fördjupa diskussionen om vilket ansvar dagens kyrka har för det som har hänt i historien. Den boken kommer också att innehålla reflektioner över vitboksprojektet och försoningsarbetet skrivna av några kyrkliga och samiska företrädare. Därmed kan den boken förhoppningsvis också bli mer praktiskt användbar i det fortsatta försoningsarbetet.
Den populärvetenskapliga sammanfattningen kommer att publiceras hösten 2016 under titeln Samerna och Svenska kyrkan: Underlag för kyrkligt försoningsarbete.
Vitboksprojektet bidrar med forskningsbaserad kunskap om vad som har hänt i historien. Vitboken innehåller också artiklar som belyser erfarenheter av försoningsprocesser i andra delar av världen.
– Detta kan sägas vara forskningens bidrag till försoning, menar Daniel Lindmark och fortsätter, nu är det upp till samerna och Svenska kyrkan att själva avgöra om och hur och när man vill gå vidare i en försoningsprocess. Vitboksprojektet anvisar ingen färdväg mot försoning, utan tillhandahåller i stället ett underlag som förhoppningsvis kan bli användbart.
Daniel Lindmark menar att arbetet med vitboken har inneburit svårigheter av olika slag. Det har varit svårt att samordna ett så pass stort projekt med så många inblandade och så begränsade resurser.
Ett annat problem har varit att kunna möta de skilda förväntningar som finns på vitboken. Det är t.ex. svårt att entydigt fastställa vilket ansvar kyrkan och dess företrädare har haft i olika frågor, särskilt i äldre tid när kyrkans verksamhet var så sammanvävd med statliga och kommunala uppgifter.
– Om det är svårt att urskilja kyrkans ansvar i historien, är det ännu svårare för den historiska forskningen att uttala sig om vilket ansvar kyrkan har i dag för det som har hänt i det förflutna. Ytterligare en svårighet har varit att täcka alla de frågor som vi skulle vilja få besvarade. Jag är glad att vi har lyckats få så många företeelser och aspekter belysta, men det har tagit tid att hitta lämpliga forskare, och i något enstaka fall har det visat sig vara omöjligt.
Vad hoppas du ska bli resultatet av boken?
– Jag hoppas att kunskapen om samerna och deras historia ska öka, både inom Svenska kyrkan och i samhället i stort. Det skulle också vara roligt om vitboken ledde till fortsatt forskning på områden där vi fortfarande har begränsad kunskap, t.ex. om kyrkans markinnehav i relation till samisk markanvändning.
– Framför allt hoppas jag att vitboken – både den vetenskapliga antologin och den populärvetenskapliga sammanfattningen – ska bli till nytta i det fortsatta försoningsarbetet.
Läs även artikel på aftonbladet.se
Redaktör: Per Melander