Ny bok analyserar risker och etiska problem med gensaxen

Madeleine Hayenhjelm och Christer Nordlund

BildPer Melander

Vi har synliggjort att det finns mer än ett perspektiv på hur man ska förstå de etiska frågorna – som i olika grad är närvarande eller frånvarande i debatten

Madeleine Hayenhjelm säger att upprinnelsen till att det blev en bok började med att hon skrev på ett par artiklar som till slut blev ganska långa, som Christer Nordlund föreslog skulle kunna utvecklas till en bok.

– Jag tyckte det lät som en rolig utmaning – jag har tidigare publicerat framför allt i artikelformat men brukar skriva ganska långt. Ett bokformat ger en helt annan möjlighet att både fördjupa och visa på samband över fler delar av litteraturen, säger Madeleine Hayenhjelm och tillägger:  

– Jag arbetade fram grundmanuset och Christer har läst, diskuterat, lagt till, och skrivit om utifrån sitt perspektiv och ämnesbakgrund. Framför allt har vi diskuterat mycket både de stora frågorna och detaljer och slutligen putsat manuset fram och tillbaka. 

Madeleine Hayenhjelm och Christer Nordlund

BildPer Melander

Christer Nordlund beskriver vidare hur boken sorterar och analyserar de argument som förekommer i den internationella etikdebatten om genredigering, men att den också är ett inlägg i denna debatt.

– ”Gensaxen” är ett effektivt verktyg för genredigering och tekniken användas numera inom flera discipliner inom livsvetenskaperna. Att upptäckten av CRISPR-Cas9 belönades med Nobelpriset i kemi 2020 är inte svårt att förstå. Men tekniken medför också risker och den ger upphov till svåra etiska problem, i synnerhet om den användas på mänsklig arvsmassa, säger Christer Nordlund, och tillägger:

– En slutsats är att vi inte bara behöver ta hänsyn till risken att tekniken inte fungerar som tänkt, utan också till risken att vår kunskap om ingreppens följdverkningar ännu är för begränsad, liksom risken att begå moraliska misstag som är omöjliga att reparera,

En guide till olika argument

För det första erbjuder boken en slags karta, säger Madeleine Hayenhjelm, över hur den etiska debatten kring ärftlig genredigering av människa ser ut. Att de har sorterat upp de olika positionerna, olika typer av argument, och olika utgångspunkter som de tror gör huvuddragen kanske lätt överskådliga.  

– Vi har också synliggjort att det finns mer än ett perspektiv på hur man ska förstå de etiska frågorna – som i olika grad är närvarande eller frånvarande i debatten. Vi tar med andra ord inte bara upp vad som dominerar den, utan även vad som lyser mer med sin frånvaro. Jag tror det ger en ökad förståelse för debatten, säger Madeleine Hayenhjelm. 

Madeleine Hayenhjelm och Christer Nordlund

BildPer Melander

För det andra så erbjuder boken även en slags guide till argumentationen i den etiska debatten. Vissa typer av argument dominerar rent kvantitativt.

– Här har det varit viktigt att sätta dessa i viss kontext och bena ut dem i mer detalj. Vilka är de fördelar, risker och principer som diskuteras? Vilka är de relevanta alternativen? Överlag tar vi upp väldigt många olika argument ur olika delar av debatten för att kunna ge en genuin översikt över vad som skulle kunna vara etiskt relevant, säger Madeleine Hayenhjelm och fortsätter:

– Jag hoppas också att vi ger lite verktyg för den som inte är så van att läsa filosofiska texter att kunna kritiskt förhålla sig till de olika argumenten. 

För det tredje undersöker boken i ganska stor detalj hur man kan se på moraliska gränsdragningar rörande ärftliga genredigeringar, den mest kontroversiella tillämpningen av genredigering, och vilka slags risker man kan behöva ha i åtanke för att dra någon slags moralisk gräns. Vad skulle en slags moralisk försiktighet kunna innebära? 

– Dessutom undersöker vi filosofiska frågor som vad vore egentligen problemet, om det nu är något problem, med att förändra människans natur och vad om något som skulle kunna gå förlorat och i så fall hur och om vi behöver ställa en annan slags etiska frågor kring potentiellt samhällsomstörtande eller samhällsomvandlande tekniker än för tekniker som inte har en sådan potential. 

Risker och nyttor

Precis som med många andra naturvetenskapliga rön är detta med CRISPR/Cas9 ett tveeggat svärd. Men innan man kan börja väga risker och nyttor tror de att det är viktigt att fråga om de risker som är av ett sådant slag att det finns saker vi bör avvakta med att göra eller inte göra alls åtminstone tills vi vet mer.

Att det är viktigt att etiskt undersöka det som eventuellt skulle kunna ställa till med mest först. Det är här frågan om etiska gränsdragningar kommer in. Tidigare drogs den gränsen vid ärftliga redigeringar av mänskliga könsceller och medicinskt motiverade redigeringar (dvs. ej för att förbättra människan).

– Det är den gränsdragningen vi undersöker i boken, menar Madeleine Hayenhjelm, mycket av boken handlar om vilka risker som är etiskt relevanta och vad en rimlig nivå av moralisk försiktighet skulle kunna innebära. 

– Innan alla dessa typer av risker är undanröjda är vår rekommendation att tekniken bör användas med stor försiktighet, om alls, i syfte att redigera den mänskliga arvsmassan så att förändringarna ärvs vidare till kommande generationer, säger Christer Nordlund.