NYHET Staffan Karp, Kirsi Kohlström och Oscar Rantatalo, alla från Pedagogiska institutionen och med koppling till polisutbildningen, har tillsammans med Mojgan Padyab från Institutionen för socialt arbete skrivit ett kapitel i boken ”The making of a police officer”, utgiven av Routledge förlag.
Staffan Karp, Kirsi Kohlström, Oscar Rantatalo och Mojgan Padyab har skrivit kapitlet "Police students' values of enduring and emerging competence areas in police education".
BildUlrika SahlénAntologin bygger på ett europeiskt samarbetsprojekt med namnet RECPOL, som står för Recruitment, Education and Career in the Police. I projektet har ett flertal europeiska polisutbildningar deltagit i longitudinella studier av polisstudenters uppfattningar om sin utbildning, om lärande, om viktiga kompetenser för yrket och om karriärvägar inom polisen etcetera. Studenterna har besvarat frågeformulär i början av sin utbildning, i slutet och efter tre år som yrkesverksamma. Projektet har gett unika möjligheter att följa polisstudenters uppfattningar över tid både inom det egna landet och till internationella jämförelser länder emellan. Initiativtagare till projektet var professor Tore Bjørgo vid Polishögskolan i Oslo och deltagare i projektet ända från starten har varit Polisutbildningen vid Umeå universitet och medarbetare från Pedagogiska institutionen.
I antologin bidrar ett flertal forskare med empiriskt grundade beskrivningar och analyser av hur polisstudenter formas och konstrueras till yrkesverksamma poliser i olika kontext. Antologin är särskilt intressant för den politiska och samhälleliga diskussionen om vilka poliser vi vill ha och vilken betydelse grundutbildning, vidareutbildning och kompetensutveckling har för vilka poliser vi får. Inte minst gäller detta ur ett europeiskt perspektiv. Antologin vänder sig också till utbildningsanordnare och till polisutbildare i vid mening dvs. lärare, instruktörer och handledare både inom grundutbildningen och inom polisen.
I Umeåforskarnas bidrag beskrivs och analyseras studenters uppfattningar i början och i slutet av sin utbildning med avseende på traditionella och nyare innehåll så som kritiskt förhållningssätt, inlevelseförmåga och mångfaldsfrågor med utgångspunkt från den didaktiska triangeln. Beskrivningarna och analyserna svarar både på vilka likheter och skillnader som finns mellan studenter från olika länder och ger också perspektiv på vilka frågor politiker, utbildningsanordnare och lärare behöver beakta för att vi i Europa ska utbilda poliser som agerar rättssäkert och i samhällets och medborgarnas tjänst.