NYHET
Vi som arbetar med lärarutbildning kommer att ta ett fortsatt ansvar för att utveckla och kvalitetssäkra vår sektor men för att våra ansträngningar ska bära frukt krävs nu att även skolhuvudmännen och staten tar sitt ansvar. Det skriver ledningarna för Umeå och Stockholms universitet i en debattartikel i Västerbottens-Kuriren.
Det går att vända en negativ skolutveckling i positiv riktning på ganska kort tid, visar erfarenheter från utlandet. Bra lärarutbildningar är ett viktigt bidrag – men det som krävs är framför allt satsningar på lärarnas arbetsvillkor och på skolan.
Nyheter om det låga intresset för att utbilda sig till lärare och om alla som hoppar av utbildningen börjar bli vardagsmat. Inte sällan antyds att problemen har med utbildningen i sig att göra.
Men är det egentligen det som är problemet? Nej, säger vi som utbildar lärare. Visst ska vi ha hög kvalitet på utbildningarna, och det jobbar vi för, men nu är det dags för staten och huvudmännen för skolan att vidta kraftfulla åtgärder för att höja läraryrkets status.
Omfattande reformarbete
Vi som bedriver utbildning av lärare har gjort ett mycket omfattande reformarbete under de senaste åren. Vid Stockholms och Umeå universitet är de nya utbildningarna organiserade på ett helt nytt sätt och kurs- och handledningsansvar fördelas till universitetets allra främsta forskare och lärare.
Både Umeå och Stockholms universitet har dessutom satsat många nya miljoner på att bygga upp den forskning som har direkt relevans för förskolan, grundskolan och gymnasiet. De nya lärarutbildningar som nu erbjuds i Stockholm och Umeå har dessutom fått höga betyg av Högskoleverket. Den nya förskollärarutbildningen och utbildningen av lärare i år F-3 lockar redan många sökande.
Fortsatt utvecklingsarbete
Vi menar inte att alla problem är lösta. Utvecklingsarbetet fortsätter. Vid Stockholms universitet invigdes nyligen Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum) med särskilt ansvar för bland annat historia och religionsvetenskap. CeHum kommer att kunna utvecklas till en av landets starkaste ämnesdidaktiska miljöer på sitt område och i förlängningen bli lite av en avancerad ”verkstad” för utprövning av nya undervisningsmetoder.
Umeå universitet gör just nu en omfattande satsning (150 miljoner kronor), på utbildningsvetenskaplig forskning och på att bredda och stärka den vetenskapliga basen för lärarutbildningen bland annat för läs- och skrivinlärning, matematikdidaktik, mätning och utvärdering, minne och lärande, medier och lärande och historia.
Umeå och Stockholms universitet inleder nu ett gemensamt arbete för att säkra hög kvalitet i alla de nya lärarutbildningarna. Viktiga moment väljs ut för peer-review-uppföljning, där erfarna lärarutbildare från Stockholm granskar utbildningen i Umeå och vice versa.
Men kommer det här verkligen att ge flera sökande till lärarutbildningarna. Nej knappast! Lärarutbildningarna kommer aldrig ensamma att ge läraryrket den status och attraktivitet som alla efterlyser.
Förbättra villkoren
Det som måste förändras är lärarnas successivt försämrade arbetsvillkor under de senaste åren. Det krävs nu krafttag för att förbättra villkoren för landets lärare. Kommuner, de privata skolhuvudmännen och staten måste nu ta sitt ansvar för:
Att lärarna får tillbaka sitt utrymme att undervisa, planera sin undervisning och utvecklas som lärare. Dagens skola ställer stora krav på lärarna att ägna tid åt till exempel dokumentation och elevrekrytering. Lärarna måste få tid för det som gjorde att de en gång valde att bli lärare.
Att skapa nya karriärvägar för erfarna lärare som vill gå vidare inom en pedagogisk bana. Länge har den enda möjligheten för en lärare att gå vidare varit att bli skolledare. Här är de nya lektorsanställningarna som föreslagits lovande men de måste byggas ut snabbt och även kompletteras med andra ansvarsfunktioner. Samtidigt måste ett system för fortbildning införas som ger lärarna reell möjlighet till bra och kontinuerlig kompetensutveckling.
Att höja lärarlönerna ordentligt. Till exempel är ämneslärarutbildningen en 4-5,5 år lång utbildning på avancerad nivå. Nyutexaminerade civilingenjörer och ekonomer med motsvarande längd på utbildningen får betydligt högre ingångslöner och bättre löneutveckling än examinerade lärare.
Högre löner attraherar högpresterande studenter till lärarutbildningarna, förstärker statusen för yrket och håller kvar duktiga lärare i skolan.
En del av dessa satsningar måste göras av kommuner och fristående skolor. Mot bakgrund av de vinster som görs och som varit mycket omdiskuterade är det obegripligt att de privata skolhuvudmännen inte går i bräschen för ordentligt höjda löner.
Riktade resurser
Staten har också ett stort ansvar för att tillföra riktade resurser på områden som bedöms särskilt angelägna, som karriärvägar, begränsningar i klassernas storlek, särskilt stöd till elever i resurssvaga områden och elever med individuella behov av särskilt stöd. Det är bra att utbildningsministern nyligen tagit upp några av dessa satsningar, men de måste följas upp med breda och systematiska program på alla viktiga områden.
Det viktiga nu är målmedvetna och långsiktiga satsningarna på löner, karriärvägar och skolhälsovård så att de lärare som finns i skolan kan ägna sig åt att undervisa. Flertalet av de satsningar som i dag föreslås från statligt håll framstår dessvärre som kortsiktiga och splittrade.
Erfarenheter bland annat från Kanada visar att det går att vända en negativ skolutveckling i positiv riktning på ganska kort tid. Bra lärarutbildningar är här ett viktigt bidrag men det som krävs är framför allt satsningar på lärarnas arbetsvillkor och på skolan.
Vi som arbetar med lärarutbildning kommer att ta ett fortsatt ansvar för att utveckla och kvalitetssäkra vår sektor men för att våra ansträngningar ska bära frukt krävs nu att även skolhuvudmännen och staten tar sitt ansvar.
Kåre Bremer rektor Stockholms universitet Anders Gustavsson vicerektor Stockholms universitet Lena Gustafsson rektor Umeå universitet Anders Fällström vicerektor Umeå universitet
