NYHET Välutvecklade register och databaser med patientinformation, som kopplas till regelbundna undersökningar med olika avbildningstekniker, ger Umeå universitet ett försprång när det gäller forskning om hjärnans åldrande och demensutveckling. Inte bara i ett nationellt perspektiv utan även internationellt. Det konstaterar Lars Nyberg, professor i neurovetenskap vid Umeå universitet
– Den information vi har samlat in i Betulaprojektet under 25 år gör det möjligt att studera individer under lång tid för att identifiera risk- och friskfaktorer för sjukdom. Kedjan av expertkompetens inom allt från registerforskning, genetik och avbildning ger oss helt unika samarbetsmöjligheter och goda förutsättningar att både identifiera riskfaktorer och utveckla förebyggande insatser, vilket förhoppningsvis i sin tur kan bidra till utveckling av behandlingsformer för demenssjukdomar, säger Lars Nyberg.
De olika register och projekt som Lars Nyberg lyfter fram är bland annat Betulaprojektet samt Medicinska biobanken kopplat till Västerbottens hälsoundersökningar, där man regelbundet samlar in data från friska personer, från 40 års ålder, vad gäller livsstilsfaktorer som vikt, kostintag och alkoholvanor, men även data om utbildningsnivå, inkomst och sjukdomar. En viktig nyckel för många projekt är de svenska personnumren som gör det möjligt att följa individerna och fortsätta samla in data, även om de flyttar.
– Det finns ännu ingen effektiv behandling eller möjlighet att förhindra demens, men under de senaste åren har vi fått en betydligt bättre förståelse för vad det är som gör att vissa individer behåller sina kognitiva förmågor långt upp i åren, medan andra inte gör det. Detta gör att vi på ett nytt sätt kan arbeta med att utveckla förebyggande insatser och börja ge väl underbyggda rekommendationer om exempelvis kost, motion, träning av hjärnans funktioner, med mera, säger Lars Nyberg.
Att befolkningen i de flesta länder, framför allt i västvärlden, blir allt äldre leder till en ökad sjukdomsbörda i form av lidande och inte minst i form av ökade samhällskostnader på grund av vård och omsorg. Lars Nyberg anser därför att ökade insatser där man kombinerar hälsodata med genetiska analyser, olika riskmarkörer för demens och ytterligare ökar kunskaperna om demensutveckling med bland annat hjärnavbildning, är absolut nödvändigt.
– Att hitta botemedel mot demenssjukdomar är ett arbete som kräver resurser och framför allt tar det tid. Man måste ha tålamod. Då det gäller hur hjärnan och minnet bibehålls i hög ålder är det många faktorer som samverkar. Regelbunden motion genom livet har lyfts fram som en nyckelfaktor. Det är i sig väldigt intressant eftersom det knyter ihop hjärnans utveckling med många andra sjukdomar där motionsvanor diskuteras, säger Lars Nyberg.