NYHET Nordeas uppsatspris inom mångfald och inkludering tilldelas Maike Strube, Handelshögskolan vid Umeå universitet. Uppsatsen med titeln Unemployment of Foreign-Born People in Europe: A study of the Beveridge Curve between 2012 and 2021 belönas med 15 000 kronor.
Det är andra året som priset delas ut och utmärkelsen syftar till att stimulera och underhålla studenters intresse för hur frågeställningar inom företagsekonomi, nationalekonomi respektive statistik kan relateras till mångfald och inkludering. Finansieringen av priset, som ges som ett stipendium, har gjorts möjlig av Handelshögskolans samarbete med Nordea | BBU Botnia.
Kommentar från Nordea:
– Vi är oerhört glada över att ha ingått detta samarbete med Handelshögskolan vid Umeå universitet och att i år få dela ut stipendium till en väldigt välskriven och intressant uppsats som belyser ett aktuellt och uppmärksammat ämne såsom mångfald och inkludering.
Maike Strube
BildHans KarlssonKommentar från pristagaren Maike Strube:
– Jag känner mig väldigt tacksam över att motta detta stipendium. Mångfald och inkludering förtjänar mer uppmärksamhet inom nationalekonomi. Jag hoppas på att fler studenter blir inspirerade att ta in nya perspektiv i sina studier.
– Den välkomnande atmosfären på nationalekonomi uppmuntrade mig att skriva om något jag personligen är intresserad av. Jag vill tacka Nordea och Handelshögskolan för priset och min handledare Magnus Wikström.
Handledare för uppsatsen var professor Magnus Wikström, nationalekonomi.
Strube (2022) Unemployment of Foreign-Born People in Europe är tydlig vinnare i år, då den lyfter målgrupper, könsskillnader och integrationspolitik på arbetsmarknaden.
Uppsatsen behandlar den viktiga frågan om migranters arbetsmarknadsförhållenden i Europa. I analysen behandlas olika målgrupper, könsskillnader och integrationspolitik på arbetsmarknaden. Strube visar på en analytisk mognad då uppsatsen är stark i sin forskningsanknytning, tydlig i sin problemformulering, välskriven och har en mycket hög svårighetsgrad. Sammantaget visar uppsatsen på vikten av att arbeta vidare med mångfald och inkludering för att bättre stödja migrantpopulationer, särskilt kvinnor.
I studien används det som benämns Beveridge-kurvan för att analysera arbetsmarknadsförhållandena för migranter i Europa. Resultaten visar att matchningseffektiviteten förbättrats betydligt från 2012 till 2021 och särskilt tydligt är mönstret efter flyktingkrisen 2015. Detta till trots är en högre andel utrikes födda personer i ett land är associerat med högre arbetslöshet. Ett resultat som understryker behovet av bättre integrationspolitik på arbetsmarknaden. Uppsatsen visar också på könsskillnader i matchning mellan kompetens och arbete för migranter. Matchningen är sämre för kvinnor med utländsk bakgrund.
