NYHET Det var förstås fullsatt i Aula Nordica när Ada E. Yonath – den fjärde kvinna som tilldelats Nobelpriset i kemi – besökte Umeå universitet den 16 december i fjol. Hennes banbrytande upptäckter om ribosomen kan både ge bättre antibiotika och ledtrådar till livets uppkomst.
Foto: Weizmann Institute of Science, Rehovot
Att Nobelpriset för henne är en belöning och inget slutmål, var helt uppenbart på presskonferensen innan föredraget.
– Det brukar sägas att Nobelpris förändrar ens liv för alltid, och förhoppningsvis är "för alltid" fortfarande en lång tid. Jag hoppas förbli samma människa – och ska givetvis fortsätta forska!
Hennes inställning tycks inte heller ha påverkats av att hennes medpristagare (och före detta medarbetare) nu "bytt sida", för att kommersialisera sina resultat.– Förmodligen är målet att bli rik viktigare för vissa av mina kolleger än det är för mig, och kanske till och med viktigare än antibiotika, förklarade hon leende, och gav en rad exempel på kontakter med företag som resulterat i… i stort sett ingenting. Flera företag har öppet meddelat att de inte längre är intresserade av att tillverka antibiotika.
– Företagen ser antibiotika som en dålig marknad. Behandlingen är kort och sedan är patienten frisk (eller död). De satsar hellre på behandling av kroniker, som behöver ett livslångt medicinskt bruk, konstaterade hon.
Men den trötthet man kunnat ana i resonerandet om verklighetens krasshet var som bortblåst när Ada Yonath fick prata om sin forskning. Då återkom glöden i ögonen och de 70 åren syntes lätta att bära – det finns ju så mycket mer att göra!Då har hon ändå gjort en hel del, framför allt i studiet av ribosomens mycket komplexa struktur med hjälp av röntgenkristallografi – något som länge betraktades som omöjligt. Sedan dess har forskarna bit för bit lärt sig mer om ribosomens funktion.– Detaljer i strukturen avgör antibiotikans "selektivitet", dess bindningsförmåga, som till exempel avgör om antibiotikan binder till en bakterie – eller till patienten, berättade hon, och förklarade att det senare inte får inträffa, eftersom patienten då dör…
Och det är här hon vill fortsätta, med fördjupade studier av ribosomstrukturer i fler typer av bakterier och djur, för att kunna utforma mer specifika antibiotika, med mer precisa doseringar – och kanske flera alternativa bindningsmöjligheter, för att minska risken för resistens.
Kanske är det här Umeå universitets forskning kan komma in i bilden. För det var faktiskt Ada Yonath själv som blev nyfiken och tog kontakt efter umeåkemisten Fredrik Almqvists föredrag om "bioaktiva föreningar" på en konferens i Spanien fjol.– Ada är ju mer strukturbiolog än kemist, så hon var intresserad av samarbete med kemister för att komma vidare, berättar Fredrik, själv professor i kemi.– Här finns ju också flera inom UCMR (Umeå Centre for Microbial Research) som håller på med närliggande forskning, som till exempel molekylärbiologen Jörgen Johansson som studerar hur RNAs påverkar virulensfaktorer.Men om det var ett lyckligt sammanträffande – Nobelpriset – som underlättade Ada Yonaths första (?) besök i Umeå, så kan det nog dröja innan nästa.– Vi har inte haft fler kontakter ännu, säger Fredrik Almqvist.
– De första åren efter ett Nobelpris brukar vara rätt fullbokade…
| Fakta: |
| Årets Nobelpris i kemi belönar studier av en av livets mest grundläggande processer: när ribosomer omvandlar informationen i DNA till liv. Ribosomer tillverkar proteiner, som i sin tur sköter kemin i alla levande organismer. Eftersom ribosomerna är fundamentala för livet, är de också perfekta mål för nya antibiotika. |
Nobelstiftelsens sidor (på engelska) om 2009 års kemipristagare; presentation, filmad föreläsning m.m. nobelprize.org/nobel_prizes/chemistry/laureates/2009/
www.ucmr.umu.sewww.sv.wikipedia.org/wiki/Ribosom www.sv.wikipedia.org/wiki/Ada_Yonath www.weizmann.ac.il/sb/faculty_pages/Yonath/
Redaktör: Michael Nordvall