NYHET
Personer med kronisk smärta i nacken har nedsatt förmåga att utföra målinriktade precisionsrörelser med armarna, konstaterar Jonas Sandlund i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 22 maj.
Smärta kan påverka positions- och rörelsesinnet på olika sätt och störa känslan för var vi har våra kroppsdelar i förhållande till varandra. Den kan också inverka negativt på hur rörelser planeras och kontrolleras. I avhandlingen visas att graden av nedsatt precision samvarierar med självupplevd fysisk funktion, hälsa och smärta, mätt med olika frågeformulär. Problem med att röra nacken är starkt korrelerade med precisionen i pekrörelser mot synliga mål. Också balansproblem och smärta i nacken har betydelse för precisionen hos personer med whiplashskada.
I avhandlingen jämförs rörelseprecisionen i armarna hos personer med nacksmärta — både med traumatisk orsak (whiplashskada) och med ospecifik bakgrund — med friska försökspersoner. Båda grupperna med nacksmärta visade sig ha nedsatt precision både när de pekar mot synliga mål och vid positionsbestämning med förbundna ögon. Nacken verkar ha en central roll i det mycket komplexa samspelet mellan sensorisk information och motorisk muskelstyrning som ligger bakom även de till synes enkla rörelser som vi utför dagligen.
Avhandlingen visar att nacksmärta kan påverka känslan för kroppens positioner och rörelser i förhållande till varandra men också till omvärlden och den bild som framför allt förmedlas via synen. Nacken fungerar då som en referenspunkt när de inre och yttre referenssystemen samordnas. Flera rapporter på senare år har uppmärksammat att kvaliteten på rörelser kan påverkas vid olika smärttillstånd, men rörelseprecision i armarna är en tidigare outforskad aspekt vid nack-skuldersmärta.
Att kunna testa och objektivt mäta rörelseprecision är ett intressant och nytt område för denna typ av besvär. Det kan, som studierna i avhandlingen visar, ha en klinisk betydelse och återspeglas i patienternas självupplevda besvär. Nacksmärta är ett hälsoproblem i hela världen, men systematiserad kunskap om vad som orsakar besvären och hur man bäst behandlar dem är mycket begränsad och objektiva mått för att diagnostisera nack-skuldersmärta är en bristvara.
Att träna precisionsrörelser och medvetet fokusera på förnimmelsen eller känslan av hur rörelser utförs kan vara ett viktigt inslag i träningen vid smärtproblem. Nedsatt precision innebär ofta ett ineffektivare rörelsemönster och kan leda till onödiga muskelspänningar som i sin tur ger mer besvär. Även till synes marginella precisionsnedsättningar kan ur det perspektivet innebära en risk för att utveckla eller vidmakthålla nack-skuldersmärta.
Torsdagen den 22 maj försvarar Jonas Sandlund, Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Position-matching and goal-directed reaching acuity of the upper limb in chronic neck pain - association with self-rated characteristics. Disputationen äger rum kl 09.00 i Hörsalen, entréplanet, f.d. Arbetslivsinstitutet, Umeå. Fakultetsopponent är prof. Alf Thorstensson, Gymnastik- och idrottshögskolan.
Jonas Sandlund är verksam vid Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle samt enheten för idrottsmedicin, Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, och Alfta Rehab Center. Han kan nås på tel. 090-10 60 02, mobil 070-151 39 35, e-post jonas.sandlund@hig.se.
