NYHET Risken att drabbas av en första hjärtinfarkt har koppling till lätt nedsatt njurfunktion för kvinnor men inte för män. Det ger nya möjligheter att identifiera personer med ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Avhandlingen visar också att det troligen är andra ämnen i cigarettrök än nikotin som orsakar förhöjda halter av en aminosyra som ökar risken för hjärtinfarkt.
Elisabet Söderström, doktorand vid Institutionen för medicinsk biovetenskap/klinisk kemi
BildJonas Hansson– Sambandet mellan detta slags nedsatta njurfunktion och hjärtinfarkt är inte tidigare studerat och det finns stora möjligheter att använda en kvot som visar nedsättningen som markör för risk för hjärtkärlsjukdom, säger Elisabet Söderström, doktorand vid Umeå universitet.
Sambandet inte tidigare studerat
Den nedsatta njurfunktion det handlar om är det relativt nyupptäckta tillståndet krympt-por-syndrom. Sambandet med hjärtinfarkt är inte tidigare studerat. Krympt-por-syndrom kan liknas vid att porerna i njurarna skrumpnar.
Genom att mäta de två olika ämnen, kreatinin och cystatin C, som påverkas olika av de skrumpna porerna, kan man jämföra dem i form av en beräknad kvot. I sin avhandling visar Elisabet Söderström att man kan använda denna kvot som ett tidigt tecken på nedsatt njurfunktion och att kvoten har ett samband med ökad risk för hjärtinfarkt senare i livet. Detta samband sågs i avhandlingens studier bland kvinnor men inte bland män.
Ett annat fynd i avhandlingen är ett samband mellan vanliga genvariationer i enzymer kopplade till omsättningen av aminosyran homocystein och ökad risk att drabbas av en hjärtinfarkt med dödlig utgång. Även detta samband kunde ses hos kvinnor men inte hos män.
– Resultaten talar för att de biokemiska processerna som leder fram till hjärtinfarkt kan se olika ut hos kvinnor och hos män, säger Elisabet Söderström.
Det är sedan tidigare konstaterat att rökare har högre nivåer av homocystein i blodet än icke-rökare. I en av studierna i avhandlingen mättes nivån av kotinin som är en nedbrytningsprodukt av det beroendeframkallande ämnet nikotin som finns i tobak. Sedan jämfördes det med nivån av homocystein hos rökare respektive snusare. Detta för att se om det är själva nikotinet, som ju finns i både tobak som röks och som snusas, som orsakar de höga homocystein-nivåerna. Man kunde då konstatera att det bara var hos rökarna som sambandet sågs. Det visar att det troligen inte är nikotinet som orsakar rökarnas högre nivåer av homocystein, utan att orsaken till just dessa nivåer bör sökas i andra skadliga ämnen som bildas vid rökning.
Avhandlingens studier utgår från biobanken Northern Sweden Health and Disease Study vid Umeå universitet. Materialet omfattar individer i Norrbotten och Västerbotten. I tre studier ingick 545 män och kvinnor som drabbats av hjärtinfarkt flera år efter att de lämnat blodprov och dessa jämfördes mot 1054 personer utan hjärtinfarkt. En tvärsnittsstudie med 1375 personer med enkätdata för rökning och snusning samt riskfaktorer och biomarkörer ingick också.
Elisabet Söderström är född och uppvuxen i Piteå. Hon arbetar som överläkare och medicinskt ledningsansvarig i klinisk kemi, Region Norrbotten.
Elisabet Söderström, Institutionen för medicinsk biovetenskap/klinisk kemi, försvarar frerdag 8 april kl. 9.00 sin avhandling Homocystein och dess determinanter i relation till kardiovaskulära riskfaktorer och hjärtinfarkt. Opponent Anders Larsson, Uppsala universitet. Huvudhandledare Johan Hultdin. Plats: Aulan, Sunderby sjukhus, Luleå.
