Nätläkare skrev inte ut mer antibiotika än andra

– Resultaten talar för att läkare oavsett arbetsgivare följer gällande rekommendationer om förskrivning, säger Andy Wallman, apotekare och universitetslektor i farmaci vid Umeå universitet och studiens försteförfattare.

I studien har forskarna analyserat alla vårdkontakter vid infektionssjukdomar inom Region Sörmland från januari 2020 till mars 2021. Totalt ingick 160 000 vårdbesök, varav cirka 124 000 skedde vid traditionella, fysiska, vårdcentraler och 36 000 hos nätläkare. Av vårdbesöken ledde 18 000 till en diagnos för infektion. Bland dessa patienter med infektionssjukdom fick 61 procent antibiotika mot infektionen på traditionella vårdcentraler men bara 26 procent hos nätläkare.

Det var dock stora skillnader i vilka som sökte de olika typerna av vårdkontakter. Besök hos traditionell vårdcentral var vanligast i åldern 60–80 år, medan besök hos nätläkare var högst i åldern 20–30 år. Efter att ha justerat för faktorer som ålder, kön och om receptet utfärdads före eller under covid-pandemin kvarstod en skillnad, så att sannolikheten att få antibiotika utskrivet vid besök hos nätläkare kunde beräknas till mindre än hälften, 0,23–0,39, jämfört med fysisk vårdcentral.

– Det finns flera tänkbara förklaringar till skillnaden, exempelvis vilken typ och svårighetsgrad av infektion man söker fysisk vårdcentral respektive nätläkare för. Det kan också vara lättare för läkare vid ett fysiskt besök att slå fast om det verkligen rör sig om en bakterieinfektion där antibiotika har effekt, säger Andy Wallman.

Studien visar att det även fanns vissa skillnader i vilka typer av antibiotika som skrevs ut. Både läkare på fysiska vårdcentraler och nätläkare följde de nationella och regionala rekommendationerna för antibiotikaförskrivning, men vid besöken på traditionella vårdcentraler skrevs oftare ut ett bredare spektrum av olika antibiotika.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften JMIR, Journal of Medical Internet Research.