När tillväxten lämnade de äldre bakom sig

En ny avhandling gjord av doktorand Dennis Fahlgren vid Enheten för Ekonomisk historia visar hur äldre i Västerbotten drabbades av den ekonomiska omvandlingen i början av 1900-talet. Trots en snabb ekonomisk tillväxt och stigande levnadsstandard var många äldre fortfarande i ekonomisk utsatthet långt in på 1900-talet. Genom att studera försörjningsmönster mellan 1890 och 1955 visar avhandlingen att den industriella omvandlingen hade en negativ inverkan på äldre. De var ofta kvar i lågavlönade och stagnerande branscher, vilket försvårade deras ekonomiska situation.

Ekonomins förändring ledde till utsatthet

Under perioden av den ekonomiska omvandlingen, som även kallas det industriella genombrottet, ökade reallönerna dramatiskt för arbetsföra i många sektorer. Trots detta var äldre överrepresenterade inom jordbruket och traditionella hantverksyrken. Det var sektorer som inte hade samma löneutveckling som de expanderande industrierna. Yngre generationer hade större möjlighet att flytta till högavlönade yrken inom modern industri och tjänstesektorer. De äldre blev ofta kvar i de stagnerande branscherna. Detta ledde till en försämrad relativ inkomst för de äldre, vilket ökade risken för fattigdom.

Dessa mönster innebar att äldre var ekonomiskt sårbara tämligen långt in på 1900-talet

Fattigvårdstagande var vanligt för äldre utan tillräcklig försörjning. För de äldre på landsbygden förvärrades situationen ytterligare när deras vuxna barn, som tidigare varit ett viktigt ekonomiskt stöd, flyttade till städerna för arbete. Det här gjorde att fler äldre levde utan nära familj och ökad sårbarhet för fattigdom och social isolering.

– Dessa mönster innebar att äldre var ekonomiskt sårbara tämligen långt in på 1900-talet, trots den kraftigt stigande levnadsstandarden för individer i arbetsför ålder. Både äldre som arbetade i stagnerande branscher, och äldre som levde utan barn löpte en högre risk att bli fattigvårdstagare, säger Dennis Fahlgren.

Fahlgren konstaterar att det var först med införandet av folkpensionen 1948, som gav tillräckliga pensionsbelopp för att säkra en full försörjning, som de ekonomiska förhållandena för äldre började förbättras markant.

– Först när den första offentliga folkpensionsreformen infördes minskade fattigvårdsrisken, säger Dennis Fahlgren.

Västerbotten som en kunskapskarta

Studien har genomförts i Västerbotten, där omvandlingen från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle skedde särskilt snabbt. Fahlgren menar att avhandlingen visar en viktig aspekt av hur äldre påverkas av långsiktiga ekonomiska förändringar. Genom att fokusera på Västerbotten, där den ekonomiska omvandlingen var påtaglig, lyfts den här aspekt på ett särskilt tydligt sätt.

– På kort tid omvandlades området från huvudsakligen jordbruksekonomi till ett industrisamhälle. Det skedde i samband med att Boliden etablerades och infrastrukturen byggdes ut, säger Dennis Fahlgren.

En lärdom för dagens samhälle

Fahlgren lyfter fram att den här historiska studien ger viktiga insikter för vårt nutida samhälle. Han menar att idag genomgår världen en liknande omvandling, där digitalisering, automatisering och globalisering förändrar arbetsmarknaden. För att säkerställa att äldre inte blir ekonomiskt utsatta i framtiden behövs långsiktiga lösningar. Dessa lösningar bör inkludera livslångt lärande, universella pensionssystem och äldreomsorg som kan hantera både geografisk rörlighet och förändringar i familjestrukturen.

– I samband med att vår befolkning blir allt äldre ökar behovet av framsynta politiska reformer. För att lösningarna ska vara långsiktigt hållbara behöver de även grundas på kunskap om hur långsiktiga ekonomiska processer påverkar äldre, avslutar Dennis Fahlgren.