När tanken styr handen – motorisk utveckling hos barn med och utan autism

Anna Bäckström, psykolog och doktorand i psykologi med inriktning mot utvecklingspsykologi vid Institutionen för psykologi vid Umeå universitet, fokuserar på hur motorisk planering utvecklas under tidig skolålder hos barn med och utan autism. Genom studier där barnen greppar, flyttar, roterar och passar in en halvcirkelformad pinne i olika mål har hon undersökt hur barnen planerar och utför sina rörelser.

Barnen har fått greppa, flytta, rotera och passa in en halvcirkelformad pinne i olika mål för att kunna undersöka hur de planerar och utför sina rörelser.

BildSandra Myrnäs

Tidigare forskning visar att motoriska svårigheter är vanligt förekommande hos barn med autism, även om orsakerna inte är helt klarlagda. En möjlig förklaring kan vara svårigheter med just motorisk planering och hur sinnesintryck från omgivningen används för att styra rörelserna, men få studier har undersökt det här ur ett utvecklingsperspektiv berättar Anna Bäckström.

– Ökad kunskap om utveckling av motorisk planering kan bidra till en bättre förståelse av de motoriska problem som många barn med autism upplever, säger hon.

Anna Bäckströms studie har visat att barn med autism ofta har svårigheter med motorisk planering, vilket leder till att deras rörelser behöver justeras mer och tar längre tid att utföra. Vidare har hon identifierat att arbetsminnesförmåga och generell begåvning hos barn med autism påverkar deras motoriska planering. Barn med arbetsminnessvårigheter gjorde fler justeringar och behövde längre tid på sig i sina rörelser, medan generell begåvning påverkade hur tidigt i rörelsen som barnen anpassade pinnen till målet.

Motorisk utveckling i tidig skolålder

Anna Bäckström har också undersökt utvecklingen av motorisk planering i olika åldrar. Hon har jämfört 6- och 10-åriga barn med vuxna och sett att 6-åringarna i högre grad behövde justera sina rörelser under genomförandet än de äldre barnen och vuxna. Vid 10 års ålder uppvisade barnen däremot mer vuxenliknande rörelser, vilket tyder på att en omorganisation av motoriken sker under de här åren.

– 10-åringarna visade mer vuxenliknande rörelser. Men, vuxna roterade pinnen i förväg i större utsträckning än barnen, vilket tyder på att full motorisk planering inte uppnåtts vid 10 års ålder, säger hon.

En iakttagelse i studierna som Anna Bäckström gjort är att barn med autism uppvisar en större variation i sina rörelsemönster.

– Barnen med autism visade större variation i sina individuella rörelsemönster, vilket tyder på mindre stabila rörelserepresentationer. Vissa gånger kunde barnen utföra samma rörelse med lätthet och andra gånger blev det väldigt svårt, säger Anna Bäckström.

Anpassat stöd kan förbättra vardagen för barn med autism

Under en uppföljning av barnens utveckling från 7 till 9 års ålder observerade Anna Bäckström hur barnen förbättrade sin förmåga till motorisk planering under denna period. Barn med typisk utveckling visade att de blev bättre på att använda det de såg för att planera sina rörelser, något som kallas visuo-motorisk integration.

Vid 9 års ålder kunde barnen planera rörelser mer effektivt om de fick se målet en längre tid i förväg. Den här hjälpen verkade däremot inte vara lika användbar för barn med autism, vilket kan tyda på en annorlunda utvecklingsbana för visuo-motorisk integration hos dessa barn berättar Anna Bäckström.

Avhandlingens resultat visar på att det är viktigt att beakta utvecklingsaspekter i både forskning och praktik relaterat till motoriska problem hos barn med autism.

– De svårigheter som framkommer för barnen med autism kan vara viktiga att ta hänsyn till vid planering av insatser och i bemötande i vardagslivet, säger Anna Bäckström.