NYHET Hur kan krympande regioner möta arbetskraftsbrist, ojämlikhet och demografiska utmaningar? Under fyra dagar samlades forskare och samhällsaktörer vid Umeå universitet för att diskutera just detta – med fokus på geografiämnets och migrationsprocessers roll i att förstå och forma framtidens arbetsmarknader.
Policypanel. F.v. Karin Ahnqvist, HR-direktör vid Umeå kommun, Marta Teclemariam Bahta, strateg vid Region Västerbotten, och Elin Slätmo, senior forskare vid Nordregio.
Bild Simon OjaMellan den 25 och 28 mars stod Umeå universitet värd för den internationella konferensen Regional labour markets in times of shrinking populations: challenges, social inequalities and ways ahead. Bakom arrangemanget stod universitetets geografiska institution i samverkan med IGU:s kommission för befolkningsgeografi och Centrum för regional utveckling (Cerum), med stöd från Sveriges Lantbruksuniversitet.
Den här typen av forskningsdialog är avgörande för att förstå hur strukturella förändringar påverkar olika delar av landet på olika sätt.
Konferensen samlade ett hundratal forskare från ett 20-tal länder för att presentera ny forskning om arbetsmarknader, migration och befolkningsförändringar – frågor som är särskilt aktuella för Norrland och andra glesbefolkade regioner.
– Den här typen av forskningsdialog är avgörande för att förstå hur strukturella förändringar påverkar olika delar av landet på olika sätt. Det är också en möjlighet att visa på den starka forskning som bedrivs vid Umeå universitet inom regional utveckling, arbetsmarknad och migration, säger Charlotta Hedberg, professor i kulturgeografi och ordförande i konferensens vetenskapliga kommitté.
Detta perspektiv återkom även i inledningen av konferensen, där Dieter Müller, professor i geografi och vicerektor vid Umeå universitet, betonade den växling som nu präglar norra Sverige:
– Utvecklingen har rört sig från en rädsla för arbetslöshet till en rädsla för arbetskraftsbrist – en ny verklighet som kräver strategisk samverkan på flera nivåer, konstaterade han.
Konferensen hade tre keynote-föreläsningar vilka alla belyste arbetsmarknadsutmaningar ur både ett globalt och ett nordligt perspektiv. Madeleine Eriksson, Umeå universitet, visade hur gröna industriinvesteringar i norr både möjliggör och problematiserar lokal utveckling – särskilt vad gäller sociala och miljömässiga resurser. Hon lyfte bland annat fram hur höghastighetsprojekt inom den gröna omställningen kan skapa spänningar mellan stat, företag och lokalbefolkning – särskilt för migrantarbetare vars levnads- och arbetsvillkor präglas av osäkerhet. Frågan är inte bara vad som byggs, utan för vem utvecklingen sker.
Maria Abreu från University of Cambridge tog upp migrationens roll i periferins demografiska förändringar. Hon förespråkade ett mer kapabilitetsorienterat synsätt på regional utveckling, där individers reella möjligheter att leva ett meningsfullt liv sätts i centrum snarare än enbart sysselsättningsgrad eller BNP. Abreu visade också hur olika regionala migrationsstrategier – exempelvis i Kanada – kan stärka avfolkningsområden, men samtidigt väckte en annan konferensdeltagare frågor om de etiska implikationerna av att “behålla” migranter. Vad förväntar vi oss egentligen att migration ska uppnå? En relevant fråga även för norra Sverige.
Johan Fredrik Rye, som nyligen bytte från Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet (NTNU) till Oslos universitet, beskrev hur migrantarbetare i landsbygdsregioner ofta uppfattas som både lösning och hot – vilket kan försvåra integration och ömsesidig förståelse. Han argumenterade för ett skifte i synsätt: från att se migrantarbetare som ‘de andra’ till att 'normalisera' deras närvaro – en nyckel för att bygga hållbara samhällen där arbete och livsvillkor hänger samman.
Ett särskilt uppskattat inslag var den öppna policypanelen som hölls i Ljusgården. Under ledning av professor Rikard Eriksson diskuterade Karin Ahnqvist, HR-direktör vid Umeå kommun, Marta Teclemariam Bahta, strateg vid Region Västerbotten, och Elin Slätmo, senior forskare vid Nordregio, hur kommuner och regioner konkret kan arbeta med kompetensförsörjning i en snabbt föränderlig arbetsmarknad.
Vi i norra Sverige är redan i den perfekta storm som andra delar av världen bara väntar på.
Panelen tydliggjorde att det inte finns någon quickfix. I stället krävs kunskapsbaserade beslut och insatser som tar hänsyn till varje plats unika förutsättningar. Och ett flertal goda exempel så som Lappland Lärcentrum och digitala omskolningsprogram lyftes fram, men också de svårigheter som uppstår när nationella policys inte anpassas efter regionala behov. Panelen var samstämmig: vi behöver tänka utanför boxen – men också skapa bättre länkar mellan arbetsgivare, utbildningsväsen och offentlig sektor.
“Vi i norra Sverige är redan i den perfekta storm som andra delar av världen bara väntar på,” sa en av paneldeltagarna – och underströk behovet av snabb kunskapsöverföring, proaktivt ledarskap och lokalt anpassade strategier.
Konferensen lyfte geografiämnets centrala roll i att förstå hur plats, rum och rörelse påverkar samhällets utveckling. Det handlar om att koppla samman lokala och globala perspektiv, och om att ge beslutsfattare kunskap för att navigera i en föränderlig verklighet. Ett återkommande tema var just geografiämnets roll i att bygga broar – mellan praktik och politik, mellan människor och platser. Att förstå mobilitetens mönster och platsens attraktionskraft visade sig vara avgörande för att hitta långsiktiga lösningar.
Som konferensens medarrangör Marco Eimermann sammanfattade det:
– Vårt mål var att föra samman forskare inom regionala studier och ekonomisk geografi med forskare från befolkningsgeografi, migrationsforskning och liknande ämnen – och tack vare våra keynotes, vår policypanel och alla som bidrog till konferensen har vi lyckats med det.
