NYHET Hur hänger musik ihop med kulturpolitik och plats? I en ny avhandling vid Umeå universitet undersöker Daniel Fredriksson hur musicerandet i Dalarna organiseras och frågar sig hur kulturpolitiska termer definieras och används för forma, upprätthålla och ifrågasätta såväl villkor för musikskapande som bilden av Dalarna.
Daniel Fredriksson, musiketnolog
BildPer MelanderHan undersöker hur musicerandet i regionen organiseras och frågar sig hur kulturpolitiska termer definieras och används för forma, upprätthålla och ifrågasätta såväl villkor för musikskapande som bilden av Dalarna
I avhandlingen studeras relationen och länkarna mellan musikskapande och styrande processer i Dalarna. Bakgrunden är det som brukar kallas för Kultursamverkansmodellen.
– Musiklivet i Dalarna är ett komplext nätverk där kulturpolitiken fungerar på många olika sätt och på olika nivåer. Kultursamverkansmodellen kan förstås hierarkiskt, från regeringen till de musikskapande verksamheterna, med landstingets Kultur- och bildningsavdelning som "spindeln i nätet" däremellan, säger Daniel Fredriksson.
– Men den kan också förstås från andra hållet, där musiker och arrangörer skapar förutsättningar för kulturpolitiken. Musiker skapar kulturpolitik, samtidigt som deras verksamheter formas av densamma.
Musiketnologen Daniel Fredriksson har besökt konserter, festivaler och landstingsmöten samt intervjuat musiker och kulturtjänstemän i Dalarna. Han undersöker hur musicerandet i regionen organiseras och frågar sig hur kulturpolitiska termer definieras och används för forma, upprätthålla och ifrågasätta såväl villkor för musikskapande som bilden av Dalarna.
– Musiker och verksamheter som finansieras genom kulturbidrag måste motivera och presentera sin musik i relation till begrepp som samverkan, kvalitet, nyskapande och projekt. De här begreppen gör olika saker. Samverkan kan skapa genreöverskridande möten, men också användas för att motverka kulturpolitisk förändring.
– Kvalitet kan ses som en viktig länk mellan politiken och musiken, samtidigt som begreppet också starkt ifrågasätts från olika håll. Om samverkan och kvalitet verkar långsiktigt och trögrörligt, så är nyskapande och projekt begrepp som möjliggör förändring i det lilla.
Ett återkommande tema i boken är olika musikstilars väg mot konstnärligt och kulturpolitiskt erkännande. Det konstateras att det ofta handlat om en kombination mellan politisk aktivism och förändringar i det musikaliska materialet där man närmat sig konstnärligt erkända genrer samtidigt som man betonat sina distinkta kvaliteter.
Avhandlingen Musiklandskap: musik och kulturpolitik i Dalarna finns publicerad digitalt
Daniel Fredriksson, daniel.fredriksson@umu.se, tel. 0730-20 42 56
Fredag 23 februari försvarar Daniel Fredriksson i ämnet etnologi, Umeå universitet, sin avhandling Musiklandskap: musik och kulturpolitik i Dalarna.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i Humanisthuset, Hörsal E. Opponent är: Jonas Bjälesjö, universitetslektor, Institutionen för organisation och entreprenörskap, Linneuniversitetet.
Redaktör: Per Melander