NYHET Kemisten Erik Chorell vid Umeå universitet, utses till Gunnar Öquist Fellow av Kempestiftelserna. Utmärkelsen innebär att han får tre miljoner till sin forskning och ett personligt pris på 50 000 kronor. Den internationellt välrenommerade forskaren Gunnar Öquist, professor emeritus, blir dessutom hans mentor.
Erik Chorell har tre postdoktorer i sin forskargrupp, här i samtal med en av dem; Madeleine Livendahl. Foto: Mattias Pettersson
– Det känns häftigt att vara utvald, jag känner mig glad och hedrad. Särskilt värdefullt är det att pengarna inte är låsta. Det ger mig fria tyglar att testa mina idéer och satsa på de projekt jag själv tror på. Det är en lyxig situation, säger Erik Chorell, forskare på Kemiska institutionen vid Umeå universitet.
Den vanligaste DNA-strukturen är den välkända dubbelhelixen, men DNA kan även bilda andra strukturer såsom G-quadruplex-DNA-strukturer (G4-strukturer). I sin forskning studerar Erik Chorell dessa alternativa strukturer. G4-strukturerna är evolutionärt bevarade och mycket viktiga i en rad processer i cellen såsom genreglering och proteinsyntes och de kan också korreleras till allvarliga sjukdomar som cancer.
I den mänskliga arvsmassan finns cirka 700 000 ställen där G4-strukturer har möjlighet att bildas. Vilka av dessa som faktiskt bildas och deras biologiska funktioner är till stor del okänt i dag. Erik Chorell arbetar med att identifiera och framställa molekyler som kan binda selektivt till vissa av dessa G4-strukturer och stabilisera dem.
– Genom att selektivt kunna påverka vissa typer eller till och med individuella G4-strukturer kan vi lära oss mer om när de bildas och deras biologiska funktioner. I förlängningen kanske kunskapen kan användas för att designa helt nya läkemedel mot cancer eller mot bakterieinfektioner som ett alternativ till antibiotika, säger Erik Chorell.
Många av projekten är starkt multidisciplinära och Erik Chorell har goda samarbetspartners på andra institutioner och tillsammans jobbar de för att ta det unga forskningsfältet framåt. Med sina egna medarbetare arbetar Erik Chorell efter tre olika strategier för att utveckla de selektiva kemiska substanserna. Den första strategin utgår ifrån kunskap om den tredimensionella strukturen av kända G4-strukturer och kemiska substanser som binder till alla G4-strukturer utan selektivitet. Detta arbete görs bland annat genom 3D-simuleringar i datorn.
I den andra strategin använder man sig av high-throughput screening (HTS) för att testa ett bibliotek av närmare 30 000 kemiska substanser för att identifiera sådana som binder till och stabiliserar G4-strukturer.
– Vi har hittat några intressanta molekyler på detta sätt som har lovande selektivitet. Vi håller nu på att utveckla metoder för att syntetisera dem så att vi kan modifiera och förbättra dem ytterligare. Som organkemist älskar jag det handfasta arbetet på labb med själva molekylmakandet!
Den tredje strategin är mer obeprövad. Här vill Erik Chorell försöka utveckla kemiska substanser som binder selektivt till individuella G4-strukturer.
– Denna forskning är i sin linda. Jag har ”smygstartat” och tror starkt på mina teorier kring hur vi ska genomföra detta. Här känns tillskottet på pengar vältajmat och jag kan använda dem till att börja testköra.
Erik Chorells projekt är unga och nystartade och det finns därför många möjligheter att utveckla dem i olika riktningar.
– Organisk kemi kostar mycket i drift vad gäller kemikalier, material och analyser av nytillverkade substanser. Den infrastruktur som finns här på Kemiska institutionen och Kemiskt Biologiskt Centrum är väldigt modern och välfungerande vilket är otroligt värdefullt i min situation.
En del av sin arbetstid ägnar Erik Chorell till att undervisa. Han utbildar bland annat blivande kemister och receptarier i organisk kemi och läkemedelskemi.
– Det är kul att undervisa och att möta studenter tycker jag är jätteviktigt. Just nu håller vi lärare på att omarbeta många av våra kurser och det är både roligt och utmanande att få vara med och förändra och utveckla kursutbudet.
På fritiden tycker Erik Chorell om att träna, vara med sin familj, uppleva fjällen och åka skidor.
Erik Chorell föddes 1980 i Härnösand där han gick gymnasiet med naturvetenskaplig inriktning. År 2000 flyttade han till Umeå för att läsa till civilingenjör i teknisk naturvetenskaplig kemi vilken senare också kompletterades med en magisterexamen i kemi. 2005 skrev Erik sitt examensarbete vilket också fick AstraZenecas excellenspris och efter detta började han doktorera hos professor Fredrik Almqvist. 2010 disputerade Erik med avhandlingen ”Pilicides and Curlicides - Design, synthesis, and evaluation of novel antibacterial agents targeting bacterial virulence”. Avhandlingen blev tilldelad Naturvetarnas pris för bästa avhandling i kemi 2010 genom Kungliga Vetenskapsakademiens bedömning.
2011 fortsatte den akademiska karriären med en postdoktortjänst på Washington University School of Medicine i St Louis, USA, där Erik breddade sina kunskaper inom organisk kemi och läkemedelskemi med mikrobiologi och biokemi. Postdoktorstipendiet som Erik fick genom Apotekarsocieteten gav honom möjligheten att komma tillbaka till Umeå universitet igen 2012 och han har sedan dess haft en tjänst som forskare på kemiska institutionen och på deltid byggt upp sin självständiga forskning.
Förutom Erik Chorell utses även Kentaro Umeki, Luleå tekniska universitet till Gunnar Öquist Fellow 2016 av Kempestiftelserna.
Läs mer:Fin utmärkelse till Luleåforskare
Pressbildpaket. Foto: Mattias Pettersson
Detta är femte året i rad som forskare har utsetts till Gunnar Öquist Fellow. Förutom ett forskningsanslag om tre miljoner kronor, som får disponeras fritt under tre år, får den utsedda även 50 000 kronor som ett personligt pris. Professor Gunnar Öquist, Umeå universitets kanske internationellt sett mest välkände forskare, ställer upp med sitt namn och sitt mentorskap för den utvalda personen. Genom sitt långvariga arbete i Kungl. Vetenskapsakademien och sina många kontakter med Nobelpristagare har han värdefull erfarenhet av banbrytande forskning, som kan komma den utvalda personen till del.
2015:
Olivier Keech, Institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitetJudith Felten, Institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU
2014:
Piotr Matyba, institutionen för fysik, Umeå universitetFredrik Sandin, Institutionen för system- och rymdteknik, Luleå tekniska universitet
2013:
Linda Sandblad, institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitetJean-Michel Roberge, institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU i Umeå
2012:
Edouard Pesquet, institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet
