Modersmålsundervisning en kunskapsresurs för samhället

– Det finns en uppfattning om att ett klassrum där alla har svenska som modersmål är ett enspråkigt klassrum men flerspråkighet kan till exempel handla om att spela ett spel på engelska. Språkliga repertoarer är samtliga språkliga resurser som en person har tillgång till så alla lärare – oavsett vilket ämne de undervisar i – behöver ha kunskaper om flerspråkighet, säger Annika Norlund Shaswar, docent vid Umeå universitet och professor i svenska som andraspråk vid Högskolan Dalarna.

Alla lärare – oavsett vilket ämne de undervisar i – behöver ha kunskaper om flerspråkighet

Modersmålsundervisning infördes i Sverige i slutet av 1960-talet men var till en början ett frivilligt åtagande från kommunernas sida. Hemspråksreformen som infördes 1977 innebar att kommunerna blev skyldiga att erbjuda modersmålsundervisning under förutsättning av vissa villkor uppfylls. För nationella minoriteter finns en mer omfattande rättighet som innebär att skolan är skyldig att ordna modersmålsundervisning om en elev vill ha det. Carla Jonsson, professor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet påpekar dock att synen på modersmålsundervisning behöver utvecklas.

– Attityden till modersmålsundervisning har länge varit kopplat till rättigheter men det finns motiv inom forskningen att förutom att se språk som en rättighet även se språk som en kunskapsresurs för samhället och att se att modersmålsundervisning bidrar till kunskapsutveckling, säger Carla Jonsson.

Att barn och elever ges möjlighet att bevara och utveckla sina språk är centralt för deras skolframgång

Modersmål, minoriteter och språklig heterogenitet

Forskarna som presenterade på Kunskapsveckan ingår i projektet Modersmål, minoriteter och språklig heterogenitet: undervisningsformer och praktiker i förskola och skola med fokus på litteracitet. Projektets syfte är att utveckla undervisningsformer som stödjer barns och elevers språkutveckling inom modersmålsverksamheter, med särskilt fokus på litteracitet på ett eller flera språk. 

–  Att barn och elever ges möjlighet att bevara och utveckla sina språk är centralt för deras skolframgång och för skolans demokratiska uppdrag, avslutar Carla Jonsson, projektledare.

Modersmål, minoriteter och språklig heterogenitet

Projektledare

Carla Jonsson, professor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet.

Medlemmar

Annika Norlund Shaswar, docent vid Umeå universitet och professor i svenska som andraspråk vid Högskolan Dalarna.

Hanna Outakoski, universitetslektor i samiska vid Umeå universitet.

Boglárka Straszer, professor i svenska som andraspråk vid Högskolan Dalarna.

Åsa Wedin, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna.

Forskningsprojektet finansieras av Skolforskningsinstitutet.