Modersmålsundervisning – marginaliserad men livskraftig

Professor i pedagogiskt arbete.
Forskningsintressen: flerspråkighet i undervisning och arbetsliv, minoritetsspråk, svenska som andraspråk, translanguaging, sociolingvistik, lingvistisk etnografi.

BildMattias Pettersson

– Att barn och elever ges möjlighet att bevara och utveckla sina språk är centralt för deras skolframgång och för skolans demokratiska uppdrag, säger Carla Jonsson, professor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för språkstudier.

En av flera utmaningar som är genomgående för modersmålsundervisning, och som forskningsprojektet har studerat, är vad det innebär att modersmålsverksamheter präglas av en stor heterogenitet.

– För att elever ska få modersmålsundervisning krävs bland annat att modersmålet är en del av elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Elever som tillhör någon av de nationella minoriteterna har en starkare rätt och för dem finns inga krav på förkunskaper. För samtliga elevgrupper innebär det att det är en stor variation på förkunskaper och att lärarna behöver anpassa övningar för olika nivåer.

Transspråkande är ett sätt att se på språkanvändande som innebär att elever får utnyttja alla sina språkresurser.

Forskningsprojektet har studerat hur undervisning kan utformas för att använda barns och elevers olika erfarenheter som en resurs för lärande.

– Transspråkande är ett sätt att se på språkanvändande som innebär att elever får utnyttja alla sina språkresurser. Lärare kan utforma uppgifter där elever uppmuntras att gå mellan och bortom olika språk. Det kan till exempel vara övningar där elever får översätta ord eller ordspråk, eller där de får jämföra likheter och skillnader mellan språk. Lärare och elever kan också jämföra grammatiska konstruktioner i olika språk. Dessutom kan man visualisera språk och transspråkande genom att sätta upp flerspråkiga dikter eller andra texter på klassrumsväggarna.   

Hälften av de som har rätt till modersmålsundervisning får det

Modersmålsundervisning infördes i Sverige i slutet av 1960-talet men var till en början ett frivilligt åtagande från kommunernas sida. Hemspråksreformen som infördes 1977 innebar att kommunerna blev skyldiga att erbjuda modersmålsundervisning under förutsättning att vissa villkor uppfylls. För nationella minoriteter finns en mer omfattande rättighet som innebär att skolan är skyldig att ordna modersmålsundervisning om en elev vill ha det. Under läsåret 2023/2024 fick nära 319 000 elever i grundskolan modersmålsundervisning.

Modersmålslärarna gör ett otroligt viktigt arbete. Trots att modersmålsundervisning har marginaliserats och ifrågasatts är den livskraftig.

– Det är ungefär hälften av de som har rätt till modersmålsundervisning som får det. Det beror dels på att föräldrar inte får information om att deras barn har den här rätten, dels på att det finns inbyggda hinder, till exempel finns det kommuner där elever behöver ansöka varje år om att få modersmålsundervisning vilket ingen förväntas göra inom något annat skolämne.

För elever som får modersmålsundervisning sker den utanför ordinarie skoltid och kan innebära att eleven måste resa till en annan plats för att ta del av undervisningen.

– Det kan också vara så att undervisningen krockar med fritidsaktiviteter eller socialt umgänge med kompisar. Detta kan leda till att vissa elever väljer bort modersmålsundervisningen.  

Bedriver undervisning utan klassrum och läroböcker

Läsåret 2023/2024 tjänstgjorde drygt 5 760 personer som modersmålslärare vilket motsvarar strax över 3 000 heltidstjänster. Flest heltidstjänster fanns inom arabiska, persiska och somaliska. Carla berättar att något många lärare har gemensamt är att de ofta saknar sådant som tas för givet inom undervisningen i andra ämnen.

– Det är ovanligt för modersmålslärare att vara en del av ett lärarkollegium och att ha ett kontor. Det är heller ingen självklarhet att ha ett klassrum att undervisa i, jag har träffat lärare som har fått bedriva undervisning i slöjdsalar och bibliotek. Att ha läroböcker är inte heller en självklarhet så modersmålslärarna får ofta skapa sitt eget material, vilket de lärare vi träffat gör på ett fantastiskt sätt. Modersmålslärarna gör ett otroligt viktigt arbete. Trots att modersmålsundervisning har marginaliserats och ifrågasatts är den livskraftig, avslutar Carla Jonsson.

Om forskningsprojektet Modersmål och språklig heterogenitet

Målet med projektet var att studera och utveckla didaktiska aspekter av verksamheter med olika språk i språkligt heterogena grupper för barn och elever i förskola, grundskola och gymnasieskola inom ramen för det som kallas modersmål, till exempel modersmålsämnet i skolan.

Projektet finansierades av Skolforskningsinstitutet.

Modersmål, minoriteter och språklig heterogntitet: Undervisningsformer och praktiker i förskola och skola med fokus på litteracitet