NYHET Sebastian gjorde sitt mittseminarium vid Juridiska institutionen i början på februari och är nu halvvägs in i avhandlingsskrivandet. Hans projekt handlar om lagstiftningen kring tillgång på information om hur automatiserade förvaltningsbeslut fattas. I projektet jämför han hur Frankrike, Tyskland och Sverige har förhållit sig till den här lagstiftningen. Tidiga resultat visar att Sverige har hållit sig teknik-neutrala än så länge medan det har skett stora förändringar i Frankrike.
Sebastian som är doktorand vid Juridiska institutionen genomförde sitt mittseminarium 7 februari och har nu officiellt kommit halvvägs på sin avhandling. – Det känns både skönt att ha fått det avklarat och såklart läskigt att det nu är mindre tid kvar än som har gått åt, säger Sebastian med lite blandade känslor. Närläsare vid mittseminariet var Patricia Jonason, docent och lektor i offentlig rätt vid Södertörns högskola. – Jag ser dock resterande del av vägen framför mig och är djupt tacksam till närläsare Patricia Jonason för hennes hjälp med att styra båten i hamn, fortsätter Sebastian.
Sebastian Björnberg, doktorand vid Juridiska institutionen, tillsammans med närläsare Patricia Jonason, docent och lektor i offentlig rätt vid Södertörns högskola.
Bild Sandra JohanssonI projektet jämför Sebastian hur Frankrike, Tyskland och Sverige har förhållit sig till att lagstifta om tillgången till information kring hur det fungerar när ett automatiserat system har fattat ett förvaltningsbeslut i ett ärende. – När man får ett förvaltningsbeslut är det av yttersta vikt att det går att förstå varför och hur det har tagits. Denna grundläggande del av rättsstaten har komplicerats av att allt fler förvaltningsbeslut är automatiserade, det vill säga tagna av datorsystem i stället för människor, förklarar Sebastian. Vidare analyseras även resultatet från jämförelsen med hur rättskulturen i länderna har sett på transparens i den statliga förvaltningen.
Den jämförande studien är ännu inte helt avslutad, men det Sebastian har kunnat se så här långt är att det har skett stora förändringar i hur Frankrike förhåller sig till både automatisering och individers tillgång till information. Detta har inneburit mycket teknikspecifik lagstiftning om vad berörda personer ska få tillgång till. Tyskland kan anses befinna sig i en sorts mittposition, medan Sverige i stort har förhållit sig teknik-neutral för tillfället. Det vill säga att lagstiftningen inte uttryckligen reglerar användningen av automatiserade system. Det används alltså samma lagstiftning vid manuell handläggning av förvaltningsbeslut som vid automatiserade förvaltningsbeslut.
Sebastian Björnberg, doktorand vid Juridiska institutionen, vid sitt mittseminarium.
Bild Sandra JohanssonInnan Sebastian började med juridiken så studerade han språk och jobbade som översättare av franska, spanska och tyska. Han ser sig själv som något av en bokmal och hade länge tankar på juridiken som ett möjligt vägval. När han började med juridiken var det främst som en väg till att bli diplomat. Efter examen blev det dock fortsatta studier på forskarutbildningen. – Efter studierna hade jag fått blodad tand för att förstå mig bättre på de djupare frågorna i juridiken. Jag hade under utbildningen blivit uppmanad att söka doktorandtjänst vid tillfälle och hade pratat med vänner som också var i tankarna om att doktorera. Det är ett jobb som passar mig som person och det hjälper såklart att jag tycker om att gå in i rollen som lärare, berättar Sebastian. När avhandlingen är klar hoppas han att han ska kunna fortsätta forska om de utmaningar och möjligheter som automatiseringen av förvaltningen ställer oss inför.