NYHET Tillväxten av tjockleken i artärväggen och därmed risken för åderförkalkning minskade under en treårsperiod för personer som fick se ultraljudsbilder av sina artärer och haft uppföljande telefonsamtal med forskningssköterska. Det visar en ny avhandling. Det gick också att se att gråskalan i ultraljudsbilden hade samband med tillväxten på kärlväggen.
– Vi kunde se att effekten av interventionen, det vill säga att få se bilder på sina egna artärer, inte var begränsad till traditionella mått, utan verkligen också gav även en minskad tillväxt av kärlväggen, säger Emma Nyman, doktorand vid Umeå universitet.
I Vipviza-studien undersöktes 3532 Västerbottningar från Västerbottens hälsoundersökningar med ultraljud av halspulsådrorna, då graden av tidig ateroskleros, det som ofta kallas åderförkalkning, bedömdes. Halva gruppen, interventionsgruppen, i Vipviza fick ett brevsvar med färgade bilder och text, som beskrev graden av tidig ateroskleros baserat på ultraljudsundersökningen samt ett telefonsamtal med forskningssköterska. Den andra halvan utgjorde kontrollgrupp och fick inget sådant svar på ultraljudundersökningen.
Ultraljudsmätningarna vid uppföljning tre år senare jämfördes mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp. Syftet var att utvärdera om interventionen genom brevsvaret påverkat tillväxten av ateroskleros. Vidare utvärderades om gråskalan i ultraljudsbilden av kärlväggen hade ett samband med tillväxten under treårsperioden.
Resultaten visade att de som fått se sina artärer hade en minskad tillväxttakt av kärlväggen jämför med de som inte fick se bilderna. I Västerbotten finns en tradition genom Västerbottens hälsoundersökningar, VHU, att mäta riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom i befolkningen. Resultaten avhandlingen visar att ett tillägg till VHU som visar graden av ateroskleros i artärerna kan påverka individer till den grad att skillnader sedan kan hittas på kärlväggens tillväxt.
Tidigare resultat från Vipviza har visat att de som i bild och text fick se sina artärer förbättrade sina kända riskfaktorer så som blodfetter och midjeomfång. Resultat i Emma Nymans avhandling visar att skillnader också finns på kärlväggsnivå. Detta var synligt efter den relativt korta uppföljningstiden på tre år, vilket understryker att ”en bild säger mer än tusen ord”.
Bromsad tillväxttakt av tidig ateroskleros kan komma att vara betydelsefull för att minska risken för att drabbas av en hjärtkärlsjukdom på sikt. Vidare sågs att gråskalan i ultraljudsbilden av kärlväggen hade ett samband med tillväxttakten. De med mörk kärlvägg hade större tillväxttakt under den utvärderade perioden.
– Resultaten talar för att mätningar av kärlväggens gråskala i ultraljudsbilden kan bidra med ytterligare en pusselbit vid bedömning av tidig ateroskleros, säger Emma Nyman.
Sammantaget bidrar avhandlingen till ökad kunskap om ultraljudsavbildning av tidig ateroskleros i halspulsådrorna vilket kan komma att bidra till förbättrade metoder vid bedömning av risk för hjärtkärlsjukdom i framtiden.
Metod: Invånare i Västerbottens län erbjuds det år de fyller 40, 50 och 60 år att mäta riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och delta i Västerbottens hälsoundersökningar, VHU. Deltagare i VHU bjöds in att delta i forskningsstudien Vipviza, Visualisering av tidig ateroskleros för förhindrandet av insjuknade i hjärtkärlsjukdomar. Vipviza är en randomiserad kontrollerad studie och innefattar 3532 Västerbottningar som undersöktes med ultraljud av halspulsådrorna för mätning av tidig ateroskleros.
Emma Nyman är uppvuxen i Lycksele och arbetar som biomedicinsk analytiker på Norrlands Universitetssjukhus.
