NYHET Världshälsoorganisationen WHO firar varje år Antimicrobial Awareness Week. I år äger den rum 18-24 november och temat är "Spread Awareness, Stop Resistance". I dag drar det i gång och MIMS uppmärksammar kampanjen med en artikelserie.
BildMostphotos/Sundry Photography
Vi hoppas att många följer med oss på denna resa mot "Spread Awareness, Stop Resistance.
Under World Antimicrobial Awareness Week uppmärksammar Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden, MIMS, vid Umeå universitet – den svenska noden för Nordic EMBL Partnership for Molecular Medicine – den viktiga kampanjen.
– På vår webbplats presenterar vi ett antal intervjuer med våra framgångsrika forskare, däribland Magnus Ölander, Irfan Ahmad, Niklas Arnberg, Karsten Meier och Nabil Karah som bedriver forskning inom virologi, antibiotikaresistens samt infektionssjukdomar. Vi hoppas att många följer med oss på denna resa mot "Spread Awareness, Stop Resistance", säger Nóra Lehotai, projektsamordnare och kommunikationsansvarig på The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden, MIMS, vid Umeå universitet.
Antimikrobiella preparat gör underverk. Vi har i dag antivirala mediciner, antibiotika och svampdödande läkemedel och vacciner. De skyddar mot eller botar infektioner som annars kan vara dödliga för människor, djur och växter. Penicilliner och tetracykliner, några av de mest använda antibiotikapreparaten, räddar miljontals liv varje år. Upptäckten av antimikrobiella medel revolutionerade inte bara medicinen utan också vår matförsörjning. Ett annat viktigt problem är att vi bara har antivirala läkemedel mot ett fåtal av alla virus som orsakar sjukdomar hos människor. Vi saknar antivirala läkemedel mot många hundra virus som orsakar sjukdomar hos människor.
Men genom att använda dem, och överanvända dem, har vi väckt försvarsmaskineriet för dessa mikrober och de har lärt sig att anpassa sig till dessa läkemedel. Antimikrobiell resistens uppstår när bakterier, virus, svampar och andra typer av mikrober utvecklar förmåga att anpassa sig till antimikrobiella läkemedel som tidigare lyckats döda dessa mikrober, så att de inte längre kan det.
Antimikrobiell resistens uppstår på alla områden där antimikrobiella medel används. Oavsett om dessa läkemedel används för att behandla infektioner hos människor, djur eller växter, eller som en försiktighetsåtgärd för att stoppa infektioner, bidrar de till exempel inom jordbruket till det globala problemet med ökande antimikrobiell resistens. Spridningen och överföringen av resistenta gener mellan bakterier, som passerar artgränser, gör att bakterier blir resistenta mot våra antibiotika medan virus blir motståndskraftiga mot antivirala medel genom att mutera när de kopieras. Konsekvensen är att våra läkemedel slutar fungera och att vi inte har något kvar att bekämpa mikrobiella infektioner som hotar våra liv och livsmedelssäkerhet med.
