NYHET Hur kan Umeå universitet och dess campus förbättras ur hållbarhetssynpunkt? Det har studenter på masterprogrammet i miljövetenskap med inriktning mot hållbar utveckling undersökt. De föreslår bland annat en resepolicy med individuella koldioxidbudgetar för universitetets anställda och att hållbarhetsarbetet får ett eget team.
– Det är lite vagt i kommunikationen från universitetet vad hållbarhet är, säger Elsa Örnerstig (mitten) omgiven av Sara Brännström och Sara Eckerlid.
BildAnna-Lena Lindskog– Vi tycker att det behövs mer resurser och fler personer som jobbar med hållbarhetsfrågor för att det ska få större genomslag, säger masterstudenten Elsa Örnerstig. Umeå universitet är väldigt stort, men har bara en hållbarhetsstrateg, jämfört med till exempel KTH i Stockholm som är ett mindre universitet, men har ett helt team med åtta personer som arbetar med hållbarhet.
Förstaårsstudenterna på masterprogrammet i miljövetenskap har parallellt med andra kurser under hela terminen arbetat med projektet hållbart campus. I förra veckan presenterade de sitt arbete i form av en posterutställning.
Elsa Örnerstigs grupp har undersökt huruvida Umeå universitet ägnar sig åt greenwashing, det vill säga om man försöker framställa sig som bättre och mer medvetet i hållbarhetsfrågor än man egentligen är.
För att stimulera restauranger och caféer att jobba mer hållbart, skulle universitetet kunna instifta ett pris, säger masterstudenten Agnes Alriksson. Till höger Rinske de Ronde.
BildAnna-Lena LindskogDe kom ganska snabbt fram till att så inte är fallet, snarare kommunicerar universitetet inte särskilt mycket alls om hållbarhet och det som sägs är ganska vagt. Genom intervjuer och granskning av universitetets hemsidor, drar studenterna slutsatsen att lärosätets hållbarhetsarbete är lite halvljummet.
– Vi tror att det kanske beror på att man är rädd att säga för mycket och sedan inte kunna leva upp till det, men också på att hållbarhetsarbetet inte har så hög prioritet, säger Elsa.
Flyga eller inte flyga i tjänsten? Universitetets anställda flyger mer än befolkningen i genomsnitt, visar Elin Kannerby och Neema Tindwa. Visserligen ligger Umeå avigt till jämfört med andra lärosäten, men det finns stora skillnader i hur mycket anställda flyger och därmed borde det finnas utrymme för vissa att minska sitt flygresande, säger de. De konstaterar också att universitetet saknar en resepolicy, vilket de ser som en stor brist.
– Vi föreslår att en resepolicy tas fram och att man har koldioxidbudgetar som är personliga för varje medarbetare, säger Neema Tindwa. Behoven kan förstås variera och det får man ta hänsyn till, till exempel om man har småbarn och svårt att vara borta länge.
Kan universitetet inte få fram en resepolicy för alla, borde institutionerna själva göra det som ett första steg, föreslår de.
Universitetet får långt ifrån VG för sitt hållbarhetsarbete när studenterna på masterprogrammet i miljövetenskap satt det under lupp. Från vänster Asma Selhami, Elin Kannerby och läraren Heidi Burdett. I bakgrunden Felix Selin, Paula Attenkirch och Alexander Flyg.
BildAnna-Lena LindskogEn tredje grupp skickade enkäter till restauranger och caféer på campus för att undersöka deras hållbarhetsarbete. De fick få svar tillbaka och koncentrerade sig därför på att ta fram riktlinjer de själva tycker skulle förbättra matställena. En sak är att ge studenterna större inflytande.
– Utbudet bör reflektera vad studenterna vill ha på restauranger och caféer, säger Agnes Alriksson. Vi uppmanar också till att ha färre engångsartiklar, vara mer bred i sina vegetariska alternativ och att reducera priset på utgången mat.
Eftersom restauranger och caféer är separata företag är det svårt för universitetet att styra, konstaterar gruppen. Ett incitament till förändring skulle kunna vara att instifta ett pris som belönar matställen som är duktiga i hållbarhetsarbetet.
I den fjärde projektgruppen frågade studenterna institutioner om hållbarhetstänk i laboratoriemiljöer i fråga om energi, vatten, avfall och kemikalier. De fick svar från sex labb som visade att det finns utrymme för förbättringar.
– Det är egentligen främst inom två områden de saknar hållbarhetsarbete och det är energi och vatten, säger Julia Svedh. Vi undersökte om de till exempel stänger av apparater när de inte används eller har energibesparande lösningar som LED-lampor. Vi såg ganska lite ansträngningar från några labb, men det finns heller inga regler från universitetets sida att förhålla sig till.
Läs mer om masterprogrammet i miljövetenskap med inriktning mot hållbar utveckling
Julia Svedh, Paula Attenkirch, Felix Selin och Asma Selhami har utvärderat hur laboratorier på universitet arbetar med hållbarhetsfrågor.
BildAnna-Lena Lindskog