NYHET Östersjöforskaren Agneta Andersson beviljas medel från Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten till utforskande av en DNA-metod som kan användas inom miljöövervakning av växtplankton i havet.
Olika växtplanktonarter vid vårblomning i Bottenhavet.
BildUMF– Vi är mycket glada att projektet blev beviljat. Projektet ligger i linje med den internationella utvecklingen inom området. Det blir ett samarbete mellan Umeå universitet, KTH och SMHI, säger Agneta Andersson, professor i pelagial ekologi vid Umeå universitet.
Hon beviljas 5 900 000 kronor för tre år till ett forskningsprojekt som handlar om att utveckla en ny molekylär metod för att identifiera växtplankton i havet.
Förekomst av växtplankton ingår i miljöövervakningsprogram som finansieras av Havs- och vattenmyndigheten, en övervakning som till stor del baserats på tidskrävande analysmetoder där mikroskop används. Det är svårt och ibland omöjligt att med den metoden kunna identifiera mycket små växtplankton. Ett alternativ till mikroskopi är molekylära analysmetoder såsom DNA-streckkodning. Det innebär att man samlar ihop plankton på ett filter och märker in deras DNA. Därefter kan man med avancerad molekylär teknik analysera vilka arter som finns i ett insamlat vattenprov.
Projektets huvudsyfte är att utvärdera högkvalitativ sekvensering som ett verktyg för att undersöka mångfalden av växtplankton i haven runt om i Sverige, med särskild inriktning på icke-inhemska arter och skadliga alger.
Testerna kommer att genomföras på vattenprover som samlas in som en del av det svenska marina övervakningsprogrammet.
– Vårt mål är ta fram en metod som är användbar i marin miljövervakning. Växtplankton används i Sverige och internationellt för att bedöma hälsotillståndet i hav och sjöar, säger Agneta Andersson.
Text: Ingrid Söderbergh
