NYHET Vid en felställd lårbenshalsfraktur gjuts en protes fast i lårbenet med bencement – en stor och inte helt riskfri operation. Sebastian Mukka, forskare vid Umeå universitet, får 15,8 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för forskning om antibiotika i bencement.
De som råkar ut för lårbenshalsfraktur är ofta äldre personer – snittåldern för de som drabbas är ca 80 år. Hög ålder och samsjuklighet innebär att risken för komplikationer i samband med operation är större för dem än för personer som opereras på grund av artros.
Det finns några komplikationer som förekommer efter operation av höftledsfrakturer. En av de allvarligaste av dem är protesinfektion.
Sebastian Mukka, forskare, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap
BildCamilla Mukka- Vid en bakterieinfektion kring en höftprotes så bildar vissa bakterier en så kallad biofilm som gör att antibiotika inte kommer åt att verka, säger Sebastian Mukka, ortopedläkare. Då kan vi behöva operera ut protesen och behandla med kraftiga antibiotika under lång tid, vilket innebär en stor påfrestning för den äldre sköra patienten och är kopplad till en ökad dödlighet.
Idag används cement som är preparerad med antibiotika för att minska risken för infektion. Den forskning som nu har fått anslag, handlar om att undersöka om risken för protesinfektion kan minskas genom en högre koncentration samt ytterligare en antibiotika – tillsätts i cementen.
- En mindre studie i England visade på en minskad risk när cement med två antibiotika användes. I ett samarbete med Uppsala, Göteborg, Lunds universitet samt Karolinska Institutet ska vi göra en stor nationell studie med drygt 7000 patienter.
- Kan vi minska infektionsrisken med en sådan här mindre åtgärd med lokal antibiotika i operationsområdet, är det till stor nytta för denna sköra patientgrupp. Resultatet av det här projektet är direkt kliniskt applicerbart. Om bencement med dubbla antibiotika minskar risken i för dessa patienter kan resultaten direkt överföras till klinisk praxis. Om dubbel antibiotika i bencementen inte ger en minskad risk kan vi istället spara både pengar och minska antibiotikaanvändningen, säger Sebastian Mukka.
