NYHET
Miljökemister vid Umeå universitet har tilldelats tre miljoner kronor för att bland annat ta reda på vad det är som gör polyklorerade bifenyler, PCB, giftigt. Forskningen är en del av ett stort EU-projekt om PCB i mat.
Text: Karin Wikman
Det finns indikationer på att till exempel störningar hos barns utveckling kan vara orsakade av PCB enskilt eller tillsammans med dioxiner. PCB tillverkades i mer än 1 miljon ton fram till 1970-talet då det förbjöds i stora delar av världen. Trots förbudet släpps PCB fortfarande ut i miljön främst genom läckage eller hanteringsproblem. Flera PCB är mycket långlivade i miljön och därför hittas relativt höga halter i till exempel fet fisk.
I dag omfattas endast tolv av totalt 209 olika PCB vid en riskbedömning. EU-kommisionen har i en utredning konstaterat att data saknas eller är mycket bristfällig för de PCB som finns i högst halter i mat. Trots att PCB är mycket välstuderade miljöföroreningar har alltså de flesta studier på dess giftighet endast omfattat några få varianter av PCB.
– I detta projekt har vi en unik möjlighet att ta ett helhetsgrepp för att förbättra riskbedömningen av PCB, förklarar projektledaren och forskningsassistenten i miljökemi Patrik Andersson.
EU-projektet heter ATHON och har precis startat. Det leds av Helen Håkansson, professor på Karolinska Institutet och totalt deltar 14 olika forskargrupper. Målet är att öka vår kunskap inom området och ta fram riktlinjer för nya riskbedömningsgrunder för PCB. Projektet löper under perioden 2006-2010 och har en total budget på cirka 43 miljoner kronor.
– Det är ett spännande projekt där vi i Umeå spelar en nyckelroll vid valet av PCB som ska ingå i den omfattande toxikologiska testningen, säger Patrik Andersson.
Miljökemisternas andra uppgift i projektet är att studera mekanismerna bakom vad det är som gör PCB giftigt samt att skapa modeller för att förutsäga giftigheten för otestade PCB. Modellerna ska även bidra till att skapa nya verktyg för att klassificera PCB vid riskbedömning.
