NYHET I februari 2016 presenterade Enheten för epidemiologi och global hälsa presenterade sin 30-åriga historia av forskning och utbildning, i samband med Umeå universitets arrangemang Kunskapsnoden på Grand Hôtel i Stockholm.
Programmet på Kunskapsnoden på Grand Hôtel i Stockholm handlade om så skilda saker som Västerbottens hälsoundersökningar och åderförkalkning, denguefeber, klimatförändringar och hälsoekonomi. Ändå illustrerar det inte på långa vägar bredden av den verksamhet som verkligen lever upp till rubriken för Umeå universitets Vision 2020:
"Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap".
Thirty years of successful research and education in Public Health.
Lars Weinehall, Professor and former Head of Unit.
VIPVIZA – Will you live healthier if your atherosclerosis is visualised?
Margareta Norberg, Associate Professor & Coordinator of the Västerbotten Intervention Program.
Is Dengue Fever a threat to Europe?
Annelies Wilder-Smith, Professor & leader of the multi-country EU project Dengue Tools.
Making research and education more useful for decision makers.
A new generation of public health training including health economics, climate change & health, and a wide range of the methods used within the discipline. Lars Lindholm, Professor & Lars Weinehall, Professor
How do we move forward? A panel for open dialogue.
Mohamed Kunna, Pwint Haymar Naing, Kaspar Meili (Master students), Marie Lindkvist & Curt Löfgren (Directors of Studies), and previous speakers, with Joacim Rocklöv (Associate Professor) as moderator.
Epidemiologi och global hälsa bildades 1986, då Stig Wall (numera professor emeritus) tog initiativet att bryta upp från dåvarande Institutionen för socialmedicin och bilda en egen enhet för forskning och utbildning inom epidemiologi och global hälsa (som numera sorterar under Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin).
– Enheten är speciell, och var nog från början något av en gökunge inom den medicinska fakulteten. På flera andra håll i världen finns vår motsvarighet inom samhällsvetenskapliga fakulteter, berättar avdelningens chef Anneli Ivarsson, barnläkare och epidemiolog, och kanske mest känd för sin forskning om celiaki. Filmat föredrag från Forskartorget 2015: Glutenfritt – trendig diet som döljer en folksjukdom
– Vi är verkligen en blandad personalgrupp vad gäller ålder, kön och ursprungsland. Interdisciplinär, tvärvetenskaplig – och tvåspråkig. Arbetsspråket är engelska, men vi uppmuntrar alla som stannar någon längre tid att lära sig svenska, säger Anneli Ivarsson.
Själv fick hon sin första kontakt med enheten redan 1991, då hon som ung barnläkare ville förstå varför allt fler barn drabbades av celiaki, som man dittills trott var en ärftlig sjukdom. Kunde även miljöfaktorer spela roll? Med epidemiologins metoder kunde hon visa att så var fallet.
– En annan styrka är att vi ser till att forskning och utbildning är nära varandra. Alla förväntas bidra med det de är bäst på, så alla forskare undervisar, från några timmar upp till 40 procent. Även jag som enhetschef.
Uppenbarligen ett koncept som fungerar. Vid Högskoleverkets utvärdering 2011 var enhetens internationella masterprogram i Folkhälsovetenskap det enda i landet som fick högsta omdömet – mycket hög kvalitet. Tätt följt av magisterutbildningen i samma ämne.2012-06-27: Högsta betyg till folkhälsovetenskap
Enhetens forskare har också haft åtskilliga internationella uppdrag som rådgivare till internationella organisationer som EU, FN och Världshälsoorganisationen WHO. Inför klimatmötet COP21 i Paris ifjol medverkade Joacim Rocklöv till IPCC:s klimatrapport, och vid framtagandet av FN:s hållbara utvecklingsmål deltog Maria Nilsson, som också medverkat i Lancet Commission on Health and Climate Change, där Peter Byass varit seniorrådgivare.
Sedan starten har nu mer än 160 forskarstuderande påbörjat sin utbildning, av vilka hittills 111 har disputerat. Just nu har enheten ett 70-tal masterstudenter från 41 länder. Sedan 1993 har de hunnit bli 675 stycken, från drygt 80 länder världen över.
– Det var förstås en stor utmaning för oss när det infördes studieavgifter för studenter från länder utanför EU, eftersom vår målgrupp i huvudsak har varit studenter från låg- och medelinkomstländer, men sedan dess har söktrycket ökat år för år, och numera är det återigen hård konkurrens om platserna på våra program. Inte minst till vårt nystartade program med inriktning mot hälsoekonomi, ett viktigt område där det behövs många fler yrkesverksamma.2016-01-21: Ökat söktryck till internationella masterprogram
– Det är verkligen viktigt för oss att enheten består av människor med olika bakgrund vad gäller ålder, kön och länder – eftersom lärandet inom både forskning och utbildning går åt båda hållen, inte bara från Nord till Syd utan även tvärtom, avslutar Anneli Ivarsson.
The Swedish Research School for Global Health i samarbete med bland andra KI och Lunds universitet
Umeå Centre for Global Health Research
Umeå SIMSAM Lab i samarbete med institutionerna för sociologi, för geografi och ekonomisk historia, och enheten för statistik vid Umeå universitet
Enheten för biobanksforskning (EBF) vid Umeå universitet
Registercentrum Norr (RCN) vid Västerbottens läns landsting
Västerbottens hälsundersökningsom leds av Västerbottens läns landsting och beforskas i samarbete med bland andra Enheten för biobanksforskning och Enheten för demografi och åldrandeforskning (EDÅ)
Open-access journal: Global Health Action
Twitter: Umeå Center for Global Health Research
2016: Evelina Landstedt, forskar om psykisk hälsa bland barn och unga vuxna
2015: Joacim Rocklöv, forskar om miljömedicin och klimatförändringars effekter
2014: Maria Nilsson, forskar om klimatförändringar och hälsa, samt tobaksprevention
Curie: Joacim Rocklöv
Huffington Post: Peter Byass, forskar om klimatförändringar och dödsorsaker
Redaktör: Michael Nordvall