Medel för följeforskning inom projektet Adaptivt Skogsbruk

Bild Patrik Häggqvist

SLU:s forskare Jasmine Zhang och medie- och kommunikationsvetare Patrik Häggqvist har blivit beviljade medel från Future Forests för att bedriva följeforskningsdelprojekt Hyggesfritt Skogsbruk. Projektet är en del av projektet Adaptivt Skogsbruk, som drivs av Skogforsk.

Vilka är ni som ska bedriva projektet?

– Jag heter Jasmine Zhang, och jag jobbar som forskare på Centrum för Naturvägledning på Institutionen för Stad och Land på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

– Och jag heter Patrik Häggqvist. Jag är Medie- och kommunikationsvetare som har jobbat mycket med kommunikationen till och mellan skogsägare. I det här spännande och viktiga projektet är jag med som konsult via Umeå universitet.

Vad handlar ert Future Forests-projekt om?

Jasmine och Patrik berättar att projektet handlar om att testa fram hyggesfria metoder i dagens skogsindustri där testerna görs i samband med en praktikbaserad dialogprocess som startas tidigt i planeringsfasen mellan skogsbolag och intressenter. Projektet är ett delprojekt under projektet Adaptivt Skogsbruk och har tagits fram av Skogforsk eftersom det verkar vara ett område som många har ett ökat intresse och behov av. Projektet pågår fram till våren 2024.

Det är väldigt värdefullt att vi samarbetar eftersom vi får fram bättre förståelse och analys på så vis.

Har ni några samarbetspartners i projektet?

– Eftersom det är Skogforsk som har bjudit in oss som följeforskare genom Future Forest-plattformen har vi ett nära samarbete med dem. Men eftersom det också är många deltagare från både skogssektorn och andra intresserade organisationer som är inblandade, ser vi det också som att vi samarbetar med dem, beskriver Jasmine och Patrik.

Jasmine och Patrik berättar också att de jobbar tillsammans genom att bolla idéer och jämföra vad de får fram. De delar också upp tillfällena när de träffar näringen och intressenterna.

– Det är väldigt värdefullt att vi samarbetar eftersom vi helt enkelt får fram bättre förståelse och analys på så vis.

Stora Ensos stråkhuggning, september 2023 i Venjan.

Bild Leif Öster

Vad hoppas ni kunna uppnå med projektet?

Jasmine och Patrik förklarar att följeforskning handlar om att både fånga och beskriva en del av ett projekt, och att ta reda på vilka resultat och effekter som nåtts i relation till planer och mål. En följeforskare följer, utvärderar, analyserar och presenterar resultat som kan leda till lärande.

– Vi ser att det finns två generella processer i Adaptivt Skogsbruk-projektet, nämligen dialogprocessen och lärandeprocessen, och vi försöker utvärdera dessa. Vår fråga är huruvida en dialog som inkluderar intressenter i en tidig fas kan leda till gemensamt lärande, strukturerat beslutfattande, och adaptiv förvaltning. Ett exempel är att om man tidigt i processen kan prata om vad vi behöver lära oss mer om, till exempel vilka osäkerheter som finns knutna till en viss åtgärd, kan vi öka möjligheten att både bedöma olika typer av risker och minimera dessa risker.

På vilket sätt gynnar projektet er som forskare och forskningen om skog och samhälle? 

– Det har gett oss båda möjligheter att ta del av en väldigt spännande process där olika aktörer samtalar och byter kunskap, säger forskarna. Jasmine beskriver hur det ger henne hopp och motivation att lyfta nyansen och komplexiteten i skogsforskningens dialogprocess. Patrik fortsätter och förklarar att det är så intressant att komma nära och förstå hur teoretisk kunskap kan bli till förståelse både hos skogsnäringen och andra intressenter.

– Sedan tycker vi båda att det är väldigt relevant för samhället och debatten om skog och hållbarhet med forskning som ger kunskap om hur skogen brukas, hur den kan brukas och de ofta ganska komplexa övervägandena bakom det. Förhoppningsvis kan den kunskapen bidra till en fortsatt konstruktiv och kunskapsbaserad debatt om skogen.