NYHET I ett nytt projekt finansierat av Vetenskapsrådet kommer Peter Bergström och hans forskarkollegor studera hur rektorer, arbetslagsledare och lärare operationaliserar idéer med elevcentrerad undervisning i innovativa lärmiljöer, sk. ILE - Innovative Learning Environments, och hur begreppet elevcentrerad undervisning utvecklas och formas över tid.
Peter Bergström, ansvarig för VR-projektet "Med sikte på elevcentrerat lärande i innovativa lärmiljöer: En longitudinell studie av undervisningspraktik och skolorganisation", svarar på några frågor.
BildUlrika SahlénPeter Bergström, Maria Lindfors och Annika Wiklund-Engblom kommer samla in data genom klassrumsobservationer, intervjuer med skolledare och arbetslagsledare samt enkäter för lärare och elever.
Innovative Learning Environments utformas ofta med ett syfte att förändra undervisning och lärande från traditionell undervisning till det som kallas elevcentrerad och elevaktiv undervisning. I ILE organiseras skolan genom att elever och lärare möter en lärmiljö som är varierande avseende typ av rum likväl som skolarbete. Eleverna organiseras ofta i större grupper där en klass ofta består av en hel årskurs. Lärarens arbete går från ett ensamarbete till att i team undervisa eleverna. Därtill finns en rik tillgång till digital teknik i dessa lärmiljöer. Beslutet att implementera ILEs fattas av skolledare på kommunnivå tillsammans med arkitekter, vilka står ganska långt från den skolpraktik som är tänkt att ta form. Tidigare forskning visar att ett införande av ILE är förknippat med många olika typer av utmaningar, exempelvis att undervisningen återgår till vad den var innan förändringen.
Under den kommande 15-års-perioden förväntas mer än 1000 nya skolor byggas i Sverige. Vi har sett i tidigare studier att flertalet kommuner väljer att bygga nya skolbyggnader i form av ILEs vilket även innebär att skolan och lärares arbete omorganiseras. Omorganiseringen beror bland annat på lärarbrist men även på att elevgruppen blivit mer heterogen och där den traditionella klassrumsmiljön inte passar alla. Därtill finns en press att förändra lärares undervisning i riktning mot en mer elevaktiv undervisning.
- I ett pilotprojekt har vi följt förberedelsearbetet där skolledare och lärare gemensamt påbörjade arbetet med att sammanföra tre mindre skolor till en ny skola utformad som en ILE. Över tid blir det intressant att studera både hur förändringen mottas och vilken praktik som formas. Vi hoppas även se hur ILEs kan utmana tidigare traditioner av att organisera skolan och särskilt hur ett begrepp för elevcentrerad undervisning utvecklas över tid.
- En utmaning är att en skolmiljö innehåller flera olika dimensioner med många olika intressegrupper som påverkar vad som händer och hur något händer i undervisningen. För att förstå den komplexiteten och konsekvenser av förändringar i hela lärmiljön krävs att vi som forskare utforskar flera perspektiv. Det gör vi genom att samla in olika typer av data på olika nivåer och dessutom över tid. Därmed blir studien också metodologiskt komplex där flera perspektiv behöver operationaliseras både teoretiskt och genom variation av datainsamlingsmetoder. Vår styrka här är att vi representerar olika teoretiska perspektiv och har en kompletterande metodologisk bakgrund som väger upp riskerna denna utmaning medför.
