NYHET Ambulans- och helikoptersjukvård får ständigt anpassa sig till nya förutsättningar. En åldrande befolkning, stängningar av vårdavdelningar, krav på effektiviseringar och tekniska innovationer är faktorer som påverkar vårdens förutsättningar. Umeåforskare startar ett projekt för att ta fram verktyg för att planera ambulanssjukvården och överblicka konsekvenserna av beslut.
Foto: Mostphotos
– Med hjälp av statistisk modellering och storskaliga dynamiska simuleringar vill vi utveckla ett verktyg som gör det möjligt att fatta faktabaserade beslut och nyttja resurserna inom ambulanssjukvården optimalt. Verktyget kommer även göra det möjligt att överblicka hur olika patientgrupper påverkas av beslut, vilket är viktigt i ett genus- och demokratiperspektiv, säger Patrik Rydén, universitetslektor på institutionen för matematik och matematisk statistik och vetenskaplig ledare för projektet.
Var placerar vi våra ambulanser för att ge medborgarna bästa möjliga vård? Vad händer om vi stänger en vårdavdelning under sommaren? Hur påverkas ambulanssjukvården när befolkningen växer och blir äldre? Hur samordnar vi bäst resurserna inom vården; ambulans, ambulanshelikopter samt alternativa enheter? Umeå Universitet arbetar tillsammans med akutsjukvården i Västerbotten, Region Norrbotten, Landstinget Västernorrland och SOS Alarm med att utveckla ett databaserat online-verktyg som gör det möjligt att optimera resursutnyttjandet inom den prehospitala vården. Arbetet delfinansieras av Vinnova.
I dag saknas i många fall bra underlag för att ta faktabaserade beslut om hur resurser ska användas i framtiden. Samtidigt har vi tillgång till unika storskaliga larmdata från SOS-Alarm (Big data), där larmen och utryckningarna finns beskrivna i detalj.
Data genereras i en allt snabbare takt och utmaningen i dag är att omvandla dessa stora och komplexa datamängder till information som kan ligga till grund för framtida beslut.
– Vi kan använda historiska data för att testa nya placering av ambulanser. Projektet är ett bra och spännande exempel på hur forskare inom akademien kan nyttiggöra moderna statistiska metoder för att möta framtida samhällsutmaningar, säger Patrik Rydén.
Angreppsättet är tvärvetenskapligt och kan i förlängningen appliceras till andra delar av vården, till exempel akutsjukvården. Patrik Rydén arbetar tillsammans med Britt-Marie Nordström, sjuksköterska akutsjukvården vid Västerbottens läns landsting, som är koordinator för projektet.
– Samarbetet berikar och stärker grundutbildningen på matematik och matematisk statistik, inte minst eftersom institutionen är ansvarig för Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, där statistisk analys av Big data och optimering är centrala moment.
Patrik Rydén forskare vid Institutionen för matematik och matematisk statistikTelefon: 070-482 35 55
E-post: patrik.ryden@umu.se
Redaktör: Ingrid Söderbergh