NYHET Lakshmi Das, postdoktor vid Institutionen för fysik, har fått anslag genom EU-programmet Marie Skłodowska-Curie Action Postdoctoral Fellowship för att studera ett nytt magnetiskt material som kan bana väg för effektivare och säkrare datalagring.
Lakshmi Das, postdoktor i forskargruppen Ultrasnabb nanovetenskap vid Institutionen för fysik.
BildHans KarlssonI sitt nya forskningsprojekt kommer Lakshmi Das att undersöka ett relativt nytt magnetiskt material som har potential att möjliggöra utvecklingen av nästa generations högpresterande elektroniska enheter. Det är ett manganbaserat så kallat antiferromagnetiskt material som kan fungera vid rumstemperatur.
Antiferromagnetiska material innehåller små magnetiska moment som, till skillnad från traditionella magnetiska material, pekar åt olika håll och därmed neutraliserar varandra.
– Det gör dem notoriskt svåra att kontrollera, men samtidigt mycket stabila eftersom de inte påverkas av yttre magnetfält, säger Lakshmi Das.
Traditionella magnetiska material används idag för datalagring i exempelvis hårddiskar och elektroniska kort. Men de har en rad problem; ett är att de lätt påverkas av magnetfält i närheten. Ett vardagsnära exempel är hotellnyckelkort som kan bli avmagnetiserade och sluta fungera om de förvaras för nära en mobiltelefon.
Antiferromagnetiska material, däremot, är mycket mer stabila, vilket gör att dem enklare att använda och att koppla ihop med andra enheter. De är också betydligt snabbare och energieffektivare eftersom de inte avger energi i form av värme. Detta gör dem till ett högintressant forskningsområde just nu.
– De är mycket användbara för framtida tillämpningar för informationslagring, säger Laksmhi Das.
Trots sina lovande egenskaper är detta manganbaserade material fortfarande relativt outforskad mark. Många frågor återstår om hur elektroner rör sig i materialet, vad som exakt ger upphov till dess magnetiska egenskaper och hur materialet reagerar på ultrasnabba ljuspulser. Laksmhi Das kommer att använda sig av avancerad teknik för att avslöja de grundläggande fysikaliska processerna inuti materialet.
– Vi står inför en ny era. Ingen har tidigare gjort den här typen av arbete vilket gör det intressant både ur ett grundläggande fysikaliskt perspektiv och ur ett tillämpningsperspektiv, och för den framtida forskningen inom spinntronik, säger Lakshmi Das.
Spinntronik är ett forskningsfält som utnyttjar elektroners spinn, förutom deras laddning, för att lagra och överföra information. Det gör att man kan utveckla ännu bättre elektroniska komponenter.
Lakshmi Das är en del av forskargruppen Ultrasnabb nanovetenskap, som leds av Nicolò Maccaferri, sedan maj 2023. Beskedet att hon tilldelats anslaget genom Marie Skłodowska-Curie Action Postdoctoral Fellowship är en viktig milstolpe.
– Det var en väldigt givande upplevelse, både för mig personligen och för oss som grupp. Både jag och Nicolò har lagt ner mycket arbete på ansökan. Vi är en ny och lovande grupp, så det känns verkligen bra att få ett sådant erkännande, säger Lakshmi Das.
Projektet ”Ultrafast optical Antiferromagnetic TOPological Spintronics (ATOPS)” tilldelas drygt 200 000 euro under två år och startar i maj 2025. Det är andra gången i år som Institutionen för fysik får anslag genom Marie Skłodowska-Curie Action Postdoctoral Fellowship. Förra gången var det Anton Kirch som fick anslaget med Ludvig Edman som handledare.
Nicolò Maccaferri tilldelades även nyligen ERC Starting Grant.
