Mänsklig påverkan en stor faktor i fältundersökning i Jokkmokk

Mellan 3 och 7 juli 2023 reste arkeologiprofessor Malcolm Lillie till en region i Jokkmokk för att utföra en fältundersökning där han bedömde bevarandet av registrerade arkeologiska platser. Med under fältarbetet var Philip Jerand, första forskningsassistent i arkeologi och Arctic Five Fellow, samt en självständig arkeolog från Storbritannien, Andrew Fergusson.  Det finansierades av Arktiskt centrum vid Umeå universitet.

Malcolm Lillie är docent och professor i arkeologi vid Umeå universitet och tidigare Arctic Five Chair. Han åkte till Jokkmokk för arkeologiskt fältarbete, som finansierades av Arktiskt centrum.

– Finansieringen användes för en fältundersökning av sju områden i Jokkmokk med beprövad arvsresurs: Aggala, Aspudden, Slubbonjarka, Suobbatjávrre, Jarrebäcken, Asjkasluokta och Tjievláluokta. Vårt mål var att bedöma tillståndet för bevarandet av de registrerade arkeologiska platserna i områdena, och även bedöma områden utan registrering av arkeologiska fynd för att bedöma om det fanns en obevisad potential för platser i dessa "tomma områden" på kartan, beskriver Lillie.

"Denna aktivitet var grundläggande för att belysa problemen med undersökningar på avlägsna platser"

Lillie berättar att undersökningen fungerade som en utvärdering av potentialen för att utföra storskaliga fältundersökningar i Arktis.

– Den här aktiviteten var grundläggande för att belysa problemen med undersökningar på avlägsna platser och för att visa att den befintliga kulturarvsdatabasen innehåller register som kräver fullständig revidering, eftersom många platser antingen var omöjliga att lokalisera på grund av dåliga referenser i geolokaliseringstermer, eller riskerades att skadas och/eller avlägsnas av människor.

Vad visade undersökningen?
Lillie förklarar att undersökningen visade tecken på att mänsklig påverkan äventyrar arvsresursen i Arktis, och att mänsklig påverkan ökar på grund av de varmare temperaturerna i Arktis.

– Denna undersökning har fastställt att antropogena effekter äventyrar integriteten hos arvsresursen i Arktis. Betydande effekter identifierades i områden med sommarstugor, vilket återspeglar att när Arktis värms upp tillbringar människor mer tid i dessa regioner och har en större inverkan på den arkeologiska resursen genom aktiviteter som vägarbeten, röjning och andra utvecklingsaktiviteter i dessa områden. På liknande sätt var platser på strandlinjer svåra eller omöjliga att lokalisera, och det är troligt att även om erosionsaktivitet kan ha påverkat dessa platser sedan de ursprungligen registrerades, kommer ökningen av mänsklig aktivitet i dessa regioner att äventyra registreringen ytterligare.

Samisk hydda vid bostättning L1194:2155 

Bild Philip Jerand

Vilken betydelse hade fältundersökningen för Arktis?
På denna fråga svarar Lillie att förutom direkta klimatförändringseffekter kommer ökad aktivitet kopplad till säsongsbetonad mänsklig exploatering av vissa platser inom den arktiska zonen att i allt högre grad påverka en redan sårbar arkeologisk och/eller arvsresurs.

– Utan regelbunden kartläggning är det uppenbart att oreglerad utvecklingsverksamhet i lägen runt sommarstugor leder till att den arkeologiska resursen i dessa områden direkt förstörs och tas bort. I vissa avseenden kan denna förlust vara relaterad till bristande kunskap och förståelse för de arkeologiska platserna inom den arktiska zonen från allmänhetens sida, men det är också uppenbart att ett mycket bredare spektrum av intressenter behöver göras medvetna om de frågor som är kopplade till ökad antropogen aktivitet i Arktis.

Lillie fortsätter och förklarar var ansvarsområdena ligger, och vad de är.

– När det gäller tvärvetenskap ligger det helt klart i de statliga kulturarvsmyndigheternas händer att tillhandahålla en mer robust lagstiftning för att säkerställa skyddet av arvsresursen i Arktis, och för kollegor över olika forskningsområden att vara medvetna om de olika sätt på vilka den arkeologiska resursen i Arktis kan påverkas.