Mäns syn på feminism

I sin avhandling har Jonas Mollwing genom intervjuer och insamling av skrivna inlägg studerat män med starkt engagemang i feminism, både de som stödjer feministiska teorier och de som motsätter sig dem.

– Jag har undersökt hur män betraktar feminism som en positiv kontra negativ kraft i samhället och vad som får män att reagera så olika på feminism. Den feministiska ideologin har varit och fortsätter vara en kraft som långsamt omvandlar förhållandet mellan män och kvinnor. Genom att studera de män som reagerar starkast på feminismen bildas generell kunskap om hur det går till när människor såväl bejakar som motsätter sig samhälleliga förändringar.

Feminism som begränsande eller möjliggörande

Jonas Mollwing, pedagogiska institutionen

BildElin Biström

Jonas Mollwing har skapat en modell över mäns förhållningssätt till feminism. Modellen visar att mäns engagemang för eller mot feminism handlar om huruvida de bedömer att feminism leder till ökad respektive minskad behovstillfredsställelse för dem själva och andra människor som de bryr sig om.

­– Män som är positiva till feminism uppfattar den som en möjliggörande kraft. De hoppas kunna förbättra både kvinnors och mäns liv genom att förändra män och maskulinitet. Framför allt fokuseras deras ansträngningar på att förändra sig själva i en riktning som är mindre destruktiv och mer kärleksfull. Män som är negativt inställda mot feminism upplever den som en kraft som begränsar dem i deras liv. De motsätter sig feminismen inom flera sakområden, och menar att den utgör ett hot mot enskilda män, kärnfamiljer och i förlängningen den västerländska civilisationen. Gemensamt för båda grupperna män är att de engagerar i hur könen hierarkiseras och hålls isär. Förenklat vill profeminister upplösa hierarkier medan antifeminister försvarar en ordning där män är överordnade, och män och kvinnor uppfattas som väsensskilda varelser.

Helhetsgrepp om mäns feministiska ställningstaganden

Studien ger ny kunskap om hur män som grupp hanterar utmaningar mot den manliga överordningen. Jonas Mollwing hoppas att kunskapen kan komma till nytta när olika samhälleliga aktörer vill kommunicera behovet av förändring till grupper som opponerar sig mot den. Genom att förstå motståndets uttryck och grund kan förändringsprocesser idealt sätt anpassas och kommuniceras på sätt som accepteras i större utsträckning

– Mötet med feminismen i form av idéer och människor har haft stor inverkan på mitt liv, och det är min övertygelse att den feministiska ideologin påverkar alla samhällsmedborgare i varierande utsträckning. Jag hoppas att avhandlingen kan bidra med en åtminstone grovt skisserad karta över mäns förhållande till feminism och jämställdhet. Det finns sedan tidigare en del forskning om svenska mäns engagemang för och mot feminism. Det jag framförallt saknat i den är ett helhetsgrepp som försöker förstå och förklara pro- och antifeministiska mäns ställningstaganden samtidigt och utifrån samma analytiska teori.

Läs avhandlingen Om mäns pro- och antifeministiska engagemang: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-181615