NYHET Trots att det har varit en jämn könsfördelning på Sveriges läkarprogram i mer än 30 år kvarstår en könssegregering där män är överrepresenterade inom många kirurgiska specialiteter och på ledande positioner. En ny avhandling från Umeå universitet visar att manliga och kvinnliga läkarstudenter och nyutexaminerade läkare har liknande karriärdrömmar men att det verkar vara ett manligt privilegium att välja specialitet efter intresse.
– Det vanligaste skälet till att manliga läkarstudenter blir ointresserade av en specialitet är att arbetsuppgifterna eller ämnet i sig uppfattas som tråkigt. Det vanligaste skälet till ointresse bland kvinnor är att de upplever stämningen på kliniken som macho och exkluderande, säger Saima Diderichsen, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
Avhandlingen bygger på både enkäter som besvarats av läkarstudenter vid Umeå universitet och intervjuer med AT-läkare. I enkäten fick studenterna välja vilken specialitet de kunde tänka sig och sedan skatta hur mycket ett antal motivationsfaktorer påverkade deras framtida val. Resultatet visade till exempel att lika stor andel kvinnliga som manliga läkarstudenter var intresserade kirurgi och allmänmedicin. Män och kvinnor skattade också samma motivationsfaktorer relativt högt. Men när läkarstudenterna på sista terminen beskrev erfarenheter som gjort dem intresserade respektive en ointresserad av en specialitet såg forskarna att det skiljde sig mellan män och kvinnor.
– När vi analyserade textsvaren från studenterna på sista terminen blev det tydligt att specialitetsvalsprocessen kompliceras av kvinnors och mäns olika erfarenheter från kliniska placeringar. Det tyder på ojämlika förutsättningar för karriärval att kvinnor oftare än män väljer bort specialiteter på grund av kulturen på kliniken och att de känner sig exkluderade. Könssegregeringen inom läkaryrket verkar alltså inte kunna förklaras endast av att män och kvinnor är intresserade av olika specialiteter, säger Saima Diderichsen.
Även nyutexaminerade AT-läkare intervjuades om sina yrkeserfarenheter och professionella ideal. Resultaten från både intervjuer och enkäter visar att fritiden är en viktig faktor när AT-läkare och studenter beskriver sin framtida karriär. Läkarstudenter på första och sista terminen besvarade en öppen fråga där de skulle beskriva sin ideala framtid. Ungefär en tredjedel av studenterna beskriver en balans mellan arbete och fritid som en del av sin ideala framtid. På ett liknande sätt tar flera av AT-läkarna avstånd från idealet om en hårt arbetande doktor som sätter arbetet före familj och fritid. Istället beskriver de vikten av att sätta gränser mot hög arbetsbörda.
– Detta måste ses mot bakgrund av den diskussion som finns idag om läkares tuffa arbetsförhållanden, där det finns en oro över alltför stor administrativ börda och för lite kontroll över den egna arbetssituationen. Det verkar som många i den nya generationen ser läkaryrket som ”bara är ett jobb” och detta verkar bero delvis på behovet av att kunna sätta gränser mot hög arbetsbörda, säger Saima Diderichsen.
Saima Diderichsen tog läkarexamen 2013 och har sedan dess arbetat som doktorand på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för allmänmedicin och som AT-läkare vid Norrlands universitetssjukhus.
Saima Diderichsen, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin
Telefon: 090-785 35 24
E-post: saima.diderichsen@umu.se
Fredag den 20 oktober försvarar Saima Diderichsen, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: "Det är ju bara ett jobb" - En ny generation läkare hanterar karriär och arbetsideal. Engelsk titel: "It's just a job - A new generation of physicians dealing with career and work ideals. Fakultetsopponent: Professor Gunnel Hensing, Institutionen för medicin, Göteborgs universitet. Huvudhandledare: Professor Katarina Hamberg.
Disputationen äger rum kl. 9.00 i Sal 135, Målpunkt X, plan 1, Norrlands universitetssjukhus.
Bild: Malin Grönborg
Redaktör: Daniel Harju