NYHET I februari skickades närmare 10 000 enkäter ut till samer i Sverige. När undersökningen avslutades i maj hade nästan 3800 personer svarat, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 40,9 procent. Detta gör den till den största samiska forskningsdatainsamling som genomförts i modern tid
– Vi menar att det här är en stor succé och är oerhört tacksamma gentemot alla som deltog. De kan vara stolta över att ha bidragit till mycket ny kunskap om samers hälsa, säger Jon Petter Stoor, psykolog och forskare vid Umeå universitet med särskild inriktning på samisk hälsa.
Den svenska nationella folkhälsoenkäten som pågått samtidigt fick en något högre svarsfrekvens än den samiska, 44,3 procent. Forskarna tror att skillnaden huvudsakligen kan förklaras av att en hel del som fick den samiska enkäten inte är samer. En sådan tolkning stöds framförallt av att svarsfrekvensen i den samiska undersökningen var mycket högre bland röstberättigade i Sametingsvalet, där 43,7 procent svarade, än bland dem som inte har rösträtt till sametinget, där 22,7 procent svarade. Enkäten skickades ut både till röstberättigade, till personer i renmärkesregistret och personer med inkomster från rennäringen.
– Även om vi valde att inte skicka enkäten till alla renmärkesinnehavare i koncessionssamebyarna där även icke-samer äger renar, tror vi att ganska många icke-samer fick enkäten ändå, och skillnaden i svarsfrekvens mellan de röstberättigade och de icke-röstberättigade i urvalsgruppen är sannolikt en effekt av det. Enkäten handlade ju uttryckligen om samers hälsa.
Inför studien fanns farhågor om att många samer skulle känna motvilja mot att delta i en undersökning av det här slaget, både för att samer kan vara trötta på att delta i forskning och för att man saknar tillit till akademin som sådan.
– Den höga svarsfrekvensen visar att de farhågorna var överdrivna, och då ska man ändå komma ihåg att vi inte klarade av att anpassa enkäten i den utsträckning vi egentligen hade önskat. Till exempel hade sannolikt fler samer deltagit om de kunnat göra det på sitt eget språk. Där har vi utvecklingspotential till nästa gång, säger Jon Petter Stoor.
Nu ska resultaten bearbetas och en första rapport ska färdigställas innan årsskiftet. När den är klar kommer den publiceras på Sametingets, Folkhälsomyndighetens och Umeå Universitets webbplatser. Därefter vidtar arbetet att publicera vetenskapligt granskade artiklar på materialet.
