NYHET I sommar startar den nya distanskursen Epidemiernas historia vid Umeå universitet. Kursen undersöker hur epidemier som exempelvis pest, smittkoppor, kolera, polio, TBC, spanska sjukan, HIV/Aids och Covid-19 påverkat såväl samhällsutveckling och politik som kultur, konst, litteratur och folkliga föreställningar.
Per Axelsson, universitetslektor och vicedekan vid humanistiska fakulteten. Har ett intresse för samisk hälsa, medicinhistoria och urfolksforskning.
BildElin BergeVi har ett starkt lärarlag med experter inte bara från de historiska ämnena utan även litteraturvetenskap, molekylärbiologi och demografi
Kursen, som nu är stängd för anmälan, fick snabbt flera hundra sökande. Per Axelsson, universitetslektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier och kursansvarig, gläds åt det stora intresset:
– Det är första gången kursen går så det är ju kul förstås. Ämnet är aktuellt men när det varit sådant enormt fokus på Covid-19 under så lång tid fanns ju givetvis risken att människor skulle vara less på det här med epidemier och pandemier men så verkar inte vara fallet.
Syftet med kursen är att ge studenterna kunskaper om uppkomsten och utbredningen av stora epidemier eller pandemier och deras inverkan på sociala förhållanden, vetenskap, kultur och politik.
– Vi kommer också beröra utbyggnaden av hälsovården och folkhälsoarbetet i Sverige. Kursen går på halvfart över sommaren och allt sker på läroplattformen Canvas.
– Traditionellt har kunskapen om epidemiernas och medicinens historia varit ett mycket framgångsrikt ämne vid Umeå universitet. Vi har alltså ett starkt lärarlag med experter inte bara från de historiska ämnena utan även litteraturvetenskap, molekylärbiologi och demografi.
Nyare epidemier, som covid-19, sätts i sitt historiska sammanhang. Kan kunskap om tidigare epidemier lära oss något idag?
– En svårare fråga att svara på än man kanske kan tro och som kommer diskuteras på kursen förstås. Men visst är det klart att tidigare epidemier visar oss är bland annat att experter inte alltid håller med varandra när det kommer till hur epidemierna ska förstås, hanteras och motarbetas.
– Jämsides med vetenskapen kan det uppstå folkliga föreställningar om hur man smittas och hur man ska skydda sig. Vidare, att om man finner lösningar som exempelvis vaccin så kommer det att finnas en misstro och kanske också motstånd mot detta. Och slutligen, för att kunna bekämpa och kontrollera en epidemisk sjukdom är globala samarbeten viktiga.
