"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2023-05-29 Uppdaterad: 2023-06-07, 15:07

Många elitlängdskidåkare får astma – ofta tidigt i karriären

NYHET Astma är en folksjukdom som drabbar ca 9 % av Sveriges befolkning. Astma är ännu vanligare bland elitidrottare, och de insjuknar ofta i tidiga tonåren. Att vara elitlängdskidåkare är en riskfaktor. Kortvarig måttlig till hård fysisk aktivitet i minusgrader ger en lungfunktionsnedsättning och en påfrestning på luftvägarna hos friska individer.

Text: Claes Björnberg

Det är känt sedan 1990-talet att svenska elitlängdskidåkare har hög förekomst av astma. Det är den långvariga och upprepade inandningen av stora volymer kall, torr luft som misstänks ligga bakom detta. Tidigare studier har visat att astma bland elitkonditionsidrottare debuterat i vuxen ålder, efter många år av intensiv träning.

Sedan dess har medvetenheten kring astma bland elitkonditionsidrottare ökat, men den nuvarande astmaförekomsten och debutåldern för astma är okänd.

– För att försöka förstå varför fysisk aktivitet i ett kallt klimat leder till ökad sjuklighet i utsatta grupper, måste vi först förstå vilka effekter detta har på friska individer, säger Linda Eklund, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, vars avhandling rör studier i ämnet.

Högre förekomst i alla åldrar

I avhandlingen visar Artikel I en hög astmaförekomst hos unga elitkonditionsidrottare (15–19 år), där längdskidåkare hade ännu högre förekomst än orienterare (29 % jämfört med 17 %). Även bland de vuxna idrottarna (20–34 år) hade längdskidåkarna en högre förekomst av astma än orienterarna (35 % jämfört med 16 %). Debutåldern för astma var i tonåren.

Artikel II visar att unga längdskidåkare hade en högre förekomst av astma jämfört med en referensgrupp av icke-elitidrottande gymnasieungdomar (27 % jämfört med 19 %). Debutåldern för astma var högre bland längdskidåkarna än i referensgruppen (medianålder 12 år jämfört med 8 år). Bägge artiklarna pekar på det faktum att vara längdskidåkare är en riskfaktor för astma.

Förebyggande insatser

Artikel III visar att kortvarig och måttlig fysisk aktivitet vid både +10 °C och –10 °C gav en lindrig sammandragning av luftvägarna. Fysisk aktivitet i +10 °C ökade luftvägarnas eftergivlighet, tydande på en vidgning av de små nedre luftvägarna. Denna naturliga vidgning uteblev efter fysisk aktivitet i –10 °C. Biokemiska tecken tydande på en påfrestning på luftvägarna förekom efter fysisk aktivitet i bägge temperaturerna. Symtom från de nedre luftvägarna var få och lindriga i båda temperaturerna.

Artikel IV visar att exponering för –15 °C gav en lindrig sammandragning av luftvägarna vid både vila och fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet gav upphov till biokemiska tecken tydande på en påfrestning på luftvägarna och symtom från de nedre luftvägarna.

– Förebyggande insatser måste sättas in i tidig ålder för att förhindra uppkomsten av astma bland elitkonditionsidrottare. Framtida studier behöver undersöka luftvägssvar av fysisk aktivitet i minusgrader hos riskgrupper som elitkonditionsidrottare, säger Linda Eklund.

Metod: Artikel I-II: Brevenkätstudier. Artikel I: Elitskidåkare 238 st, orienterare 98 st från riksidrottsgymnasier, landslag, skiduniversitet, topprankade orienterare. Artikel II: Skidåkare på riksidrottsgymnasier 244 st, referenser 238 st. Artikel III-IV: 50 min helkroppsexponering av friska vuxna för minusgrader och fysisk aktivitet i en köldkammare. Före/efter mättes lungfunktion, biokemiska markörer i blod/urin och symtom. Artikel III: 31 personer, fysisk aktivitet av måttlig intensitet i –10 °C jfr +10 °C. Artikel IV: 29 personer, hård fysisk aktivitet jfr vila, bägge i –15 °C.

Linda Eklund är uppvuxen i Stockholm och har nyligen flyttat tillbaka dit. Hon jobbar som ST-läkare inom anestesi och intensivvård, hittills i Östersund men kommer inom kort att börja på S:t Göran i Stockholm.

Telefon: 070-471 89 02
E-post: linda.eklund@umu.se

Om disputationen

Linda Eklund, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, försvarar sin avhandling Kyla, fysisk aktivitet och luftvägarna – Epidemiologiska och experimentella studier fredag 2 juni kl. 09.00 i Hörsalen, Östersunds sjukhus.