NYHET
Hon är doktorand i litteraturvetenskap och forskar om bilderböcker och intresserar sig för hur människan förhåller sig till litteraturen, konsten och omvärlden.
Sarah Nordgren, doktorand, Institutionen för kultur- och medievetenskaper
BildPer Melander
Hur ser din väg till humaniora ut?
– Så här i backspegeln, ganska given, även om jag inte alls förstod det när jag var yngre. Jag har alltid varit intresserad av konst, estetik och människor. Under uppväxten sysslade jag framför allt med musik, studerade estetiska programmet på gymnasiet och fortsatte med musik vid folkhögskola efteråt.
– Jag kände mig osäker på vad jag egentligen ville arbeta med, men var säker på att det behövde vara något som var kreativt, utmanande och med löfte om viss variation.
– Förutom musiken har läsande och skrivande alltid varit två av mina stora intressen. Jag blev nyfiken på om jag faktiskt kunde arbeta med det och sökte mig till en studie- och yrkesvägledare med massvis med frågor om förlagsarbete och bokutgivning. ”Det är litteraturvetenskap du ska läsa”, sa hon.
– Sagt och gjort. Jag åkte hem till folkhögskolerummet och sökte på litteraturvetenskapsutbildningar. Där fanns den, alldeles ny. Programmet för litteraturvetenskap och kreativt skrivande i Umeå skulle gå för första gången höstterminen 2016.
– Jag minns att jag mejlade institutionen och frågade om det här verkligen var något för mig – studera och arbeta med litteratur, var det ens möjligt? Får man ha så kul i sin vardag? Det kändes för bra för att vara sant.
– Nu, efter kandidatprogram, masterutbildning och ungefär ett och ett halvt år in i forskarstudier ställer jag mig fortfarande samma fråga. Tänk att allt det här fanns utan att jag visste om det.
Vad betyder humaniora för dig?
– Humaniora betyder väldigt mycket för mig. Det har varit en plats att hitta hem på. Det är utmanande och svårt, men där någonstans längs vägen kom det också att bli det som drev mig.
– Det fanns så mycket jag inte visste. Saker jag alltid sett på ett och samma vis och aldrig reflekterat över visade sig vara mindre självklara. Jag gillade känslan av att bordet ständigt flippades framför mig. Jag var tvungen att lära mig att tänka på fler och nya sätt, att analysera, reflektera och granska.
– Det är färdigheter jag kommer att ha med mig hela livet och det har förändrat hur jag ser på mig själv, konst, samhälle, människor och omvärld. Det är stort! Och något jag är väldigt tacksam över.
Vad jobbar du med?
– Jag är anställd som doktorand i litteraturvetenskap. Min forskning handlar om bilderböcker och materialitet – hur samtida, svenska bilderböcker arbetar med materiella förutsättningar i sitt berättande och hur man kan förstå och definiera materialitet i en sådan kontext.
– Jag intresserar mig för hur människan förhåller sig till litteratur, konst och omvärld, och hur mening skapas i relationerna däremellan.
Vad är din drivkraft i jobbet?
– Först och främst att det är roligt. Jag går allra oftast till jobbet och är glad över att jag får vara här, med alla kollegor och roliga arbetsuppgifter. En annan drivkraft är att få känna att jag gör något meningsfullt.
– Jag får arbeta med frågor och tänka på saker jag tycker jag är betydelsefulla. Sist, men inte minst, skulle jag säga att även utmaningen driver mig. Det är svårt, men att få möjlighet att hela tiden utvecklas känns viktigt. Man blir aldrig färdig med forskning. Det finns alltid nya saker att fundera över.
Vad är roligast i jobbet?
– Allra roligast är nog att få ordentligt flow i den egna forskningen – att läsa, tänka och skriva, och känna att saker kopplas samman. Jag tycker särskilt mycket om skrivandet.
– Kandidatprogrammet i Umeå har profilen kreativt skrivande och det influerar i hög grad även min forskning, mitt tänkande och mitt akademiska skrivande.
– I övrigt älskar jag även undervisningen. Det är ibland underligt att vara på andra sidan, lärare i stället för student. Men att få syn på sin egen litteraturvetenskapliga resa och få hjälpa andra att lära och komma till insikter är häftigt.
Vad vill du säga till någon som funderar på att söka kurser eller program inom humaniora?
– Gör det! Humanistiska kunskaper är sådana man har nytta av i alla delar av livet, på heltid och livstid. Jag tror att det är sunt att låta sig drivas av det som känns roligt, spännande och viktigt.