NYHET
Män och kvinnor får liknande vård efter stroke i de flesta avseenden. Kvinnors sämre överlevnad och funktionsförmåga 3 månader efter insjuknande i stroke verkar i första hand bero på skillnader i ålder och medvetandegrad vid ankomst till sjukhuset enligt den avhandling som Marie Eriksson försvarar vid Umeå universitet 13 juni.
Varje år insjuknar närmare 30 000 svenskar i stroke. Av dessa är det ungefär en femtedel som avlider inom 3 månader och bland de som överlever blir nästan var tredje beroende av hjälp för att klara aktiviteter i det dagliga livet som t.ex. på- och avklädning och toalettbesök. Hög ålder, rökning och högt blodtryck är några faktorer som ökar risken för stroke. I Sverige är genomsnittsåldern bland de som insjuknar 78 år för kvinnor och 74 år för män.
Marie Eriksson visar i sin avhandling att kvinnor har sämre överlevnad och funktionsförmåga än män efter stroke, skillnader som förklarades av att kvinnorna är äldre och oftare medvetslösa när de kom till sjukhuset. Män och kvinnor har också samma chans till vård på strokeenhet, blodproppsupplösande behandling och blodförtunnande medel för att undvika ny stroke. Tre månader efter insjuknandet är det vanligare att kvinnor känner sig nedstämda eller upplever sin hälsa som dålig.
månader efter stroke och överlevnad på längre sikt. Patienter med måttliga till allvarliga funktionshinder har upp till fyra gångers ökad risk att avlida inom 3 år jämfört med patienter med inga eller lättare funktionshinder. Detta gäller även efter att man tagit hänsyn till skillnader i andra faktorer, som t.ex. ålder och medvetandegrad vid ankomsten till sjukhuset.
Nedstämdhet efter stroke är vanligt och har i tidigare studier relaterats till sämre prognos. Också i de här studierna ses ett samband mellan nedstämdhet och sämre överlevnad/nedsatt funktionsförmåga. Efter stroke är det ungefär dubbelt så vanligt med mediciner mot depression som hos befolkningen generellt i Sveriges i motsvarande åldersgrupp. Trots det fanns det en betydande andel som rapporterade depressiva symptom utan att ha någon medicinsk behandling mot depression.
Studierna i avhandlingen är baserade på stora, rikstäckande material från kvalitetsregistret för strokesjukvård i Sverige (Riks-Stroke). Där registreras årligen ca 25 000 insjuknanden, vilket motsvarar nära 90 % av alla som vårdas på sjukhus för stroke. I Riks-Stroke registreras information om bakgrundvariabler och behandling under sjukhusvistelsen. Patienternas situation följs sedan upp efter tre månader.
Marie Eriksson, tidigare Nilsson, kommer ursprungligen från Frostkåge i Skellefteå kommun. Hon har läst matematisk statistik vid Umeå universitet och arbetat på AstraZeneca i Södertälje. Marie är nu statistiker och doktorand vid enheten för medicin, Umeå universitet. Hon nås på e-post marie.eriksson@medicin.umu.se eller på telefon 090-785 87 83.
Fredagen den 13 juni försvarar Marie Eriksson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Aspects on stroke outcome: Survival, functional status, depression and sex differences in Riks-Stroke, the national quality register for stroke care.
Disputationen äger rum kl. 9.00 i sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan, Umeå universitet. Fakultetsopponent är docent Bent Indredavik från Universitetssjukhuset i Trondheim, Norge.
