NYHET Fanfiction, litteraturdidaktik och receptionsforskning är några av Malin Isakssons forskningsområden. Hon är universitetslektor i franska vid Institutionen för språkstudier och sedan 2024 docent i de moderna språkens litteratur.
Porträtt: Malin Isaksson. Universitetslektor vid Institutionen för språkstudier Enhet: Franska
BildHans Karlsson– Det är litteraturanalys och litteratur i möte med läsaren som jag tycker är intressant. Institutionen för språkstudier är en väldigt bra institution att vara på för att det är enkelt att samarbeta med andra språkämnen, säger Malin.
Malin Isaksson är född i Glommersträsk – en tätort i Arvidsjaurs kommun med cirka 200 invånare. Hon flyttade till Umeå 1989 för att studera vilket senare ledde till att hon disputerade 2004 vid dåvarande Institutionen för moderna språk.
Institutionen för språkstudier är en väldigt bra institution att vara på för att det är enkelt att samarbeta med andra språkämnen.
Vad händer med romaner, filmer och TV-serier när deras fans bearbetar dem? Ett av Malin Isakssons forskningsområden är fan fiction, eller fanfic som det förkortas. Fanfic-författare bearbetar och vidareutvecklar originalhistorier, till exempel genom att skriva en uppföljare, presentera alternativa scenarier eller skapa nya relationer mellan karaktärer.
– Jag är intresserad av fanfic därför att de texterna säger så mycket om hur människor uppfattar och reagerar på fiktion de ser eller läser. Fanfic-författare är dessutom väldigt skarpsynta och analytiska, generellt sett, och pekar ibland ut logiska luckor i originalskaparnas texter. Det är även intressant att fanfiction använder samma litterära berättartekniker som man finner hos publicerade, erkända författare: perspektivskiften, fortsättningar på en historia eller bakgrund till en viss rollfigur, till exempel.
Jag är intresserad av fanfic därför att de texterna säger så mycket om hur människor uppfattar och reagerar på fiktion de ser eller läser.
År 2008 fick Malin forskningsmedel genom Young Research Award för att analysera fanfic om vampyrberättelser. Hon studerade bland annat hur fanfic-författare till Buffy the Vampire Slayer parade ihop samkönade par, som inte är romantiskt eller sexuellt sammankopplade i källmaterialet, och vilka uttryck det tar sig.
– Buffy är en tjej som på dagtid går runt i höga klackar men som på natten dräper vampyrer. I källmaterialet finns ett heterosexuellt triangeldrama som i fanfic-berättelser omvandlas till ett romantiskt förhållande mellan de kvinnliga karaktärerna Buffy och Faith. Historierna faller dock in i ett stereotypiskt mönster – det homosexuella paret består av en maskulin kvinna som är aktiv och en feminin kvinna som är passiv. Ska man tro att normerna från den romantiska genren är så starka att de är svåra att bryta mot?
År 2011–2013 ingick Malin i forskningsprojektet FAN(G)S (fangs=huggtänder) som leddes av Maria Lindgren Leavenworth och finansierades av Vetenskapsrådet. Projektet analyserade vampyrberättelser och fanfiction – särskilt fokus var på hur sexualitet och genus presenteras i texterna.
– Det är särskilt intressant att studera dels därför att vampyrberättelser av romantiskt slag var så otroligt populära just då, dels därför att den fanfiction som skrevs om The Vampire Diaries, True Blood och Twilight visade på ett publikmottagande som inte alltid stämde överens med vad kritiker och debattörer trodde. Genom att analysera fanfic-texterna kunde vi lyfta fram likheter vad gäller exempelvis berättartekniker. Dessutom fanns en del kreativa protester mot aspekter av originalfiktionerna som var intressanta att peka ut – ifrågasättande av ”evig kärlek” (vampyrer existerar ju för evigt) eller ”evig ungdom” exempelvis.
Malin har också undersökt hur etik och romantik tolkas i källmaterialet till berättelserna. Hon nämner till exempel scener från Twilight där en av karaktärerna, Edward, uttrycker romantiska känslor för tonårstjejen Bella genom att bevaka henne när hon sover och förfölja henne.
Genom fanfic kan vi se att vi inte ska underskatta unga kvinnor som läsare och deras förmåga att ifrågasätta den här typen av berättelser.
– Det som var tänkt att uttrycka romantik blev i stället kusligt och fanfic-texter som presenterade just ”titta-på-henne-när-hon-sover”-scenerna som obehagliga är ju tydliga exempel på att Twilight-läsare och -tittare uppfattade den aspekten som något helt annat än romantiskt. När Twilight hade sin stora boom var det många kritiker, inte minst i dagspressen, som ifrågasatte om de böckerna och filmerna verkligen var bra för unga kvinnor och flickor – vilka signaler skickas egentligen? Genom fanfic kan vi se att vi inte ska underskatta unga kvinnor som läsare och deras förmåga att ifrågasätta den här typen av berättelser.
Tillsammans med forskare vid Université du Québec à Montréal, har Malin Isaksson inlett ett forskningsprojekt – Literature at the heart of diversity and equality – som delfinansieras av Nordiska Ministerrådet.
– Projektet ska belysa den mångfald av uttryck i kulturer som finns i det nordliga området – allt från översättning och utgivning av urfolkslitteratur till kulturella och akademiska evenemang planeras, avslutar Malin Isaksson.
