NYHET
Den 21 mars infaller årligen Världspoesidagen inrättad 1999 av Unesco (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization) med syftet att uppmuntra till att läsa, skriva, undervisa och publicera poesi.
Julia Pennlert
Även om det i Sverige inte publiceras och säljs särskilt mycket böcker med poesi så finns det desto mer att hämta på nätet.
– På sajten poeter.se, som har cirka 30 000 medlemmar, publiceras det omkring 300 nya dikter om dagen, berättar Julia Pennlert, doktorand i litteraturvetenskap, Umeå universitet, som sedan ett par år tillbaka bedriver ett unikt forskningsprojekt för att söka svar på frågan vilken roll poesin får i den här typen av nätgemenskap?
Hon menar att det här har öppnat sig ett helt nytt universum, fullt av skrivande människor och deras texter. Där det handlar om att både läsa och bli läst, mötas och kommentera.
– Det är som ett Facebook för poeter där man följer vissa favoriter, men kanske framförallt, man publicerar sina egna texter och får reaktioner på det man skriver.
– Istället för att vara en genre som är lite undanskymd, smal och ganska osynlig, annat än på kultursidor ibland, är det här något som går i motsatt riktning, mängder av poesi, mängder av människor som skriver; ett folkskrivande om man så vill.
Uppenbart är att här pågår dagliga samtal om poesi, texter som testas för en publik och där det ges möjlighet att trycka sina egna diktsamlingar via print-on-demand-tjänster.
Från att sitta och djupläsa fyra, fem diktböcker och koppla det till olika teorier har Julia Pennlert nu istället tusentals texter, 7 års nätproduktion av poesi, lagrat i en databas. Ett material som är sökbart och möjligt att bearbeta utifrån mängder av olika infallsvinklar, inte minst kultur- och utbildningspolitiskt. Ett bra exempel på de tekniska verktyg som finns för nya former av humanioraforskning som numer samlas under rubriken digital humaniora.